Meghara av Rökvattnets Miagoma (bakgrund)

Rollspel: VVT
Land: Aielöknen
Rang: Aes Sedai
Högsta rang uppnådd: Novisernas Föreståndarinna, Företrädare, Amyrlintronande
Ajah: Gröna
Bunden till: Melzas?
Namn som Amyrlin: Meghara an Darei

Bakgrund

Jag är Meghara av Rökvattnets sept i Miagoma-klanens Aiel, Staefyn och Shagheemas yngsta dotter, och mitt hjärtas skugga Melindhres första-syster. Min mor Shagheema var Far Dareis Mai innan hon lärde känna, och senare gifte sig med, smedänklingen som skulle bli min far.

Jag har alltid varit envis, och gjort saker på mitt eget sätt, men jag har lärt mig från mina misstag och även att det är bra att ibland vara ödmjuk. De Visa i min boplats upptäckte gnistan i mig för några månader sedan, men istället för att lära mig hur man använder den, skickade dem mig till att bli Novis hos Aes Sedaierna, och här är jag nu. De berättade att med träning kommer jag att bli mycket stark i Kraften, så jag hoppas att Tornet kan lära mig hur man handskas med saidar, för att jag är mer än villig att lära mig.

Jag må vara ung, om några månader kommer det att vara 17 år sedan den första dagen jag såg solen tindra i sanden i det Trefaldiga landet, men jag är gammal nog att ta ansvar för mina egna handlingar. Om jag inte hade haft gnistan i mig, antar jag att jag skulle ha klippt håret kort och bli en Jungfru som min mor. När jag lovar något, kommer jag att hålla mitt löfte vad som än händer, för att vägra skulle vara emot min ära. Jag försöker alltid göra mitt bästa, oavsätt vad det gäller. Jag må vara stolt, men jag, men jag anser mig inte vara överdrivet stolt eller envis. Det finns tillfällen då det är bäst att tala, och det finns tillfällen då det är bäst att lyssna, och jag hoppas jag kan avgöra när var sak har sin tid. Jag vet inte huruvida jag är oblyg när jag talar, för jag talar som mitt folk gör, men det kanske skiljer sig från det ni är vana vid. Så ha överseende med mina ord ibland, för jag talar bara såsom jag är van.

Jag ber inte om mycket i livet. Hade jag inte kommit hit, hade jag varit helt nöjd om jag kunde dansa med spjuten, och att tjäna och beskydda Car’a’carn, så som uppgiften har lagts på Far Dareis Mai. Jag anser att Rand al’Thor är Car’a’carn, och att han är menad att förena och förinta sitt eget folk – oss, Aielfolket – och jag håller med mitt folk att vi borde följa honom, och göra honom redo för Tarmon Gai’don. Våtländare må ha uppfostrat honom, men hans hjärta tillhör det Trefaldiga landet och dess invånare, och vi skulle dra mycket skam över oss om han blev dödad bara för att vi inte vaktade honom tillräckligt. Inte förrän vi har mött vår toh till honom.*
* (Stycket borttaget ur den godkända VVT-bakgrunden)

När jag växte upp visste jag inte mycket om Aes Sedaier eller våtländerna, eller överhuvudtaget vad Kraften är, men det gör jag nu. De Visa har lärt mig mycket om sederna i era länder, men det är fortfarande mycket jag inte förstår: en man kan bara ha en fru, ni tar inte gai’shain, ni följer inte ji’e’toh… Det är så mycket som skiljer sig från därhemma. Jag vet hur man städar, lagar mat, och tvättar, och jag accepterar varje straff jag kan komma att förtjäna, för att bli medlem av Tornet är allt som betyder något för mig nu. Förvänta er inte att jag blir van vid våtländernas seder och bruk på en gång, för jag är trots allt Aiel och det kan inte förväntas av mig att jag ska glömma bort min härkomst bara för att jag är här för att bli Novis. Men jag lovar att försöka så gott jag kan, och jag håller alltid vad jag lovar.

Mitt hår är, som ni kan se, ganska långt och gyllenrött. Mina ögon är azurfärgade, mina bröst fulla, mina ben slanka, mitt ansikte solbränt, och mina armar är starka. Jag må vara kort för en Aiel, men jag är fortfarande minst en tum längre än de flesta Noviser jag har sett här än så länge.

Min önskan är att lära mig hur man leder Kraften, och att i framtiden bli upphöjd till Aes Sedai. Jag ska lyda och respektera systrarna i Tornet, för de är vänliga nog att låta mig lära av dem, och jag vet inte huruvida jag någonsin kommer att kunna möta min toh mot alla, men jag kommer att göra mitt bästa, och inget mindre. Jag kan inte riktigt svara på vad mina såkallade hobbyer är, för jag har inte varit ansedd som kvinna så länge, och innan dess var jag bara ett barn som spenderade hela dagarna med att leka, när jag inte behövdes för hushållsgöromål.

Jag tror att jag skulle vilja bli en del av Gröna Ajah, för att en Aiels plats är på slagfältet.

Jag hoppas att min introduktion till mig själv har varit tillfredställande, Aes Sedai, och att ni hedrar mig genom att acceptera mig som Novis. Min tid att tala är nu slut, och det är dags för mig att lyssna, lära, ära, och tjäna Tornet, och att bekämpa Skuggan. Må ni alltid finna vatten och skugga, Aes Sedai.