RIK3 – William
[11:35:41] Sofia: Ett runt klassrum i ett utav tornen är nästan tomt, så när som på en grupp bekväma fåtöljer, arrangerade i en ring. Det hänger trevliga gardiner för fönstret och en bukett med nyplockade blommor står i en vas på spiselkransen över den öppna spisen. En ung kvinna på ~28 sitter med ögonen slutna och benen korsade i lotusställning i en av dessa fåtöljer. Hon ser inte ut som någon professor, eftersom hon har på sig en knall-lila batikfärgad klänning på sig, en samling långa halsband runt halsen (ett av dem har ett stort peace-märke på) och på huvudet har hon en bredbrättad halmhatt. Hon ser i alla fall ganska nöjd och glad ut där hon sitter, även om hon förmodligen är hyfsat omedveten om omgivningen.
[11:49:28] Simon: William Winstone kommer uppför trapporna som leder till tornet där lektionen i Reinkarnationslära, eller RIK, ska vara. Han klev in i själva rummet och såg professorn sitta i en utav fåtöljerna där, men annars var det folktomt, han var först alltså. Efter att ha tvekat en stund – man vågade ju inte störa en professor – bestämde han sig för att få in och sätta sig, så han slog sig ner i en utav de rätt bekväma fåtöljerna. ”God dag professorn”, hälsade han efter att ha tvekat om det också, hon verkade ju vara i trans eller något, och om han fick säga det själv verkade det lite läskigt, det här med RIK. Han hade kanske gjort bort sig vad gäller det här valet med ämnet, eller?
[11:56:03] Sofia: Star sitter tyst och fortsätter med sitt frånvarande småleende ett tag till, medan fler elever troppar in i klassrummet och tar plats i fåtöljerna, eftersom det verkar som att det är där man ska sitta. När tillräckligt många verkar ha dykt upp så slår hon upp ögonen och betraktar sina nya elever. De var inte särskilt många, men det gjorde inget. Det hade de aldrig varit.
“Reinkarnation, va. Återfödsel. Tidigare liv. Att livet hela tiden är ett kretslopp, precis som allt annat, som årstiderna och träden och sånt. Tron på återfödsel är inget nytt påfund. Både hinduismen och buddhismen har det som centrala delar, och även kristendomens Bibel har typ innehållit texter om tidigare liv, men de ströks på 500-talet eftersom det typ inte passade in. Tror ni på reinkarnation?”
Frågan ställdes fritt för vem som helst att svara, och några elever ser sig lite osäkert omkring, innan en av dem säger, ”Jag vet inte riktigt, professorn …”
”Star heter jag, va,” säger hon med ett leende, ”och det gör inget om man är osäker alltså. Det är en fri värld.” Hon pratar på ett sätt som placerar henne dels i hjärtat av West Country och dels släpigt och med lika taskigt ordförråd som en stereotyp hippie. Hon verkar i alla fall inte vilja bitas, och det är ju alltid något.
[12:08:00] Simon: ”Jag tror faktiskt på återfödsel, professorn… Star… professor Star. Jag tycker ändå det låter rätt logiskt det här med återfödsel och tidigare liv och sådant, och så verkar det rätt häftigt också.” Det är vad William tycker, men Ravenclawpojken var allt annat än säker på det han sa. Han var ofta rätt osäker, och nu var det en ny professor han aldrig hade pratat med innan, och en ny klass med flera han inte kände, och som han nu skulle prata rätt ut inför. Visst kunde han ju struntat i att prata, men att visa att man vågar prata kanske höjer ens betyg, och om man har tur får man kanske lite poäng också, visst ledde de elevhemskuppen just nu, men allt skulle kunna hända och då var det lika bra att tjäna ihop fler poäng, som kanske hjälpte till lite.
[12:14:03] Sofia: “Schysst,” svarar Star med ett leende åt dem som hade svarat ja, däribland William. Det hade funnits några skeptiker i klassrummet också, så det är dessa hon riktar sig till nu. “Ni som var skeptiska … ni kanske tycker att reinkarnation verkar typ ologiskt? Faktiskt är det så att den är MYCKET logisk, alltså! Energi kan liksom inte förstöras utan bara omvandlas, säger man, och det är ett viktigt argument, va. Se på naturen som typ lever nya liv varje år utan att bli ifrågasatta. Visst. Växterna kommer ju till liv på våren och dör på vintern, för att typ födas på nytt när värmen kommer. Okej? Alltså är det naturligt att anta att så även sker med våra kroppar och själar, eftersom energi bara kan omvandlas …”
Nu får hon något fjärrskådande i blicken och det gör så att säga att orden försvinner bort de också … Till slut harklar sig någon, vilket får Star att återvända till verkligheten igen och fortsätta.
“När man reinkarnerar spelar kön eller hudfärg ingen roll, va. En man i det här livet kan bli kvinna i nästa om han så önskar, och vit kan bli svart eller tvärtom, för det är lugnt alltså.” Hon ler saligt. “Sedan varför man återföds beror typ på vem man frågar, för en hindu säger en sak, liksom, och en buddhist en annan, och en västerländsk reinkarnationstroende något tredje, typ. Kanske är det i själva verket så att det inte finns något skäl till varför vi hela tiden envisas med att återfödas, och att alla förklaringar vi försöker komma på bara är till för att människan har en tvångstanke om att man måste känna till varför allt fungerar som det gör?”
[12:24:28] Simon: William tyckte det lät rätt intressant, det som professorn sa. Att energi inte kan förstöras utan bara omvandlas och så, det var ju väldigt logiskt. Han hade medan professorn pratat plockat upp ett pergament och en fjäderpenna, eftersom han gärna ville anteckna så att han inte skulle glömma något (anteckningar FTW!), och självklart var han försiktig så att han inte skulle spilla något bläck på fåtöljen.
’Kön och hudfärg spelar ingen roll’, antecknade han och tittade upp. ’Olika sätt att reinkarneras beroende på vem man frågar. Buddhist, hinduisk och västerländsk.’ Han fortsatte anteckna och fann ämnet rätt intressant, och professorn verkare inte alls vara särskilt läskig ju. Hon var dock väldigt bra, och hennes sätt att prata var rätt charmigt.
[12:29:04] Sofia: “Att alla människor har sina liv typ samlade på en plats som, alltså, kallas Akashakrönikan är en vanlig åsikt,” fortsätter Star, lika lyckligt omedvetandes om att eleverna rullar tummar eller kopierar varandra som hon är om de lyssnar uppmärksamt och antecknar det hon säger. Hon tror stenhårt på karma, så om någon inte gjorde sitt bästa så skulle de bara ha sig själva att skylla när de fick dåliga betyg, typ liksom alltså, va.
“Ibland symboliseras den med ett svart ägg, liksom. Alla ens liv finns samlade där, både tidigare och framtida alltså, precis det nuvarande. Det är typ som ett stort bibliotek, skulle man kunna säga, va. Enda sättet att ta sig dit är genom meditation, egentligen, fast det råder det liksom delade meningar om för vissa menar att man typ kan färdas dit astralt och så, men det är osäkert om det faktiskt går att läsa i böckerna som skulle kunna finnas där, alltså …”
[12:37:24] Simon: ’Akashakrönikan symboliseras utav ett svart ägg’, fortsätter han och börjar bli lite less. En lektion där professorn bara sitter och pratar hela tiden var väl kanske inte den mest intressanta, även om Will fått ihop flera anteckningar som han skulle kunna sitta och läsa igenom hela kvällen om han så ville. ’Enda sättet att ta sig dit är genom meditation’, skrev han och gäspade lite, men han var i alla fall inte värst, eftersom han i alla fall antecknade rätt flitigt till skillnad från några andra som satt och inte brydde sig ett dugg.
Gryffindårar, självklart. Inte för att William brukade ha något emot Gryffindorare, men de kunde väl i alla fall vara uppmärksamma på en lektion och inte bara sitta och rulla tummarna och rita på pergament, när de lika gärna kunde anteckna!
”Professorn, kommer vi få prova att meditera under någon lektion”, frågad han plötsligt, eftersom det just slagit honom, och att meditera verkade rätt intressant också, så om de nu skulle det behövde han nog läsa på lite innan så att han skulle klara av det bra.
[12:39:49] Sofia: ”Så småningom ska vi göra sånt också,” instämmer hon med en nick, ”men det har vi tyvärr inte tid med idag och så alltså.” Särskilt inte som skolklockan ringer ut när hon precis satt punkt. ”Ni kan typ ha i läxa till nästa gång att fundera på vad ni skulle kunna ha varit i tidigare liv, alltså. Typ fundera på om det är något land eller så som ni gillar extra mycket och sånt. Peace!”
Det var allt för den här gången! Tiden går visst riktigt fort ibland när man har roligt, tänker hon för sig själv och vinkar av de elever som redan samlat ihop sina saker och börjat vandra därifrån. Trevligt att se nya ansikten och sådär, alltså. De skulle nog kunna uppleva många spännande tidigare liv ihop.
[12:44:57] Simon: ”Jaha, okej”, svara William lätt och glad, då skulle de få prova på det nu. Han skulle slå upp meditation i registret i kursboken när han kom till sällskapsrummet igen och så skulle han läsa lite om det, men det var ju några lektioner kvar innan han kunde göra det. Han vek ihop pergamentet och stoppade ner det i skolväskan tillsammans med fjäderpennan och bläckhornet.
”Tack för idag professor Star”, säger han och går sedan ut ur klassrummet, plockar upp kursboken i Trollkonsthistoria och spatserar sedan iväg mot klassrummet i samma ämne. Han längtade redan till nästa lektion i Reinkarnationslära dock, tänk om de skulle få meditera då, det lät ju hur intressant som helst!