Pomona Starflower Pomeroy (bakgrund)

Rollspel: SH
Land: England (Somerset)
Rang: Professor i Reinkarnation, f.d. lärarkandidat i Örtlära
Elevhem: Hufflepuff

Bakgrund

Pomona Starflower Moondancer Morgaine Pomeroy föddes på sommarsolståndet för ca 26 år sedan nu, mitt i Stonehenge, som på den tiden inte var lika avspärrat. Hennes föräldrar, Mike “Bearpaw Shadowdancer” Pomeroy och Lucy “Sunlight Rainbowchild” Haines, var två unga hippies som bodde i ett husvagnskollektiv i Glastonbury, Somerset. Paret hade lockats till området på grund av platsens ley-linjer och insisterade på att det var kosmiskt rätt, harmoniskt och hela den biten.

Pomona Starflower, döpt efter en romersk gudinna och en växt, var inte sen i att bli kallad Star, och det är detta namn hon insisterat på ända sedan hon lärt sig prata.

Hennes föräldrar har lärt henne mycket om örter, stenar och mycket annat som de flesta avfärdar som flum. Tyvärr var hela hippiekollektivet också minst sagt drogliberalt, så flickan lärde sig läsa LSD snarare än ABC. På grund av detta så har hon en mycket negativ syn på kemiskt framställda preparat. Hon har använt sig av hallucinogena växtdelar och svampar i sina dagar, men det har varit tillsammans med shamaner och inte i syfte att bli hög.

Till hennes fördel får man räkna att hur mycket hon själv än har utstått eller tagit under årens lopp, så talar hon aldrig om detta med eleverna. Skulle någon säga något, så skulle hon istället tala sig varm för alla risker droganvändande innebär, och direkt avråda folk ifrån att bruka dem. Hur hon får detta att gå ihop för henne själv är det ingen som vet.

Trots den oortodoxa uppväxten hade Star, såvitt hon kan minnas, en rätt skaplig barndom. Hon tycks nämligen ha förträngt alla incidenter där hennes föräldrar varit alldeles för påverkade för att ge henne mat, så hon behövt gå hungrig och av ren desperation behövt äta gräs; alla gånger hon inte fått julklappar för att de inte ville stödja kommersialismen; alla födelsedagspresenter hon aldrig fick, för att de inte hade råd, och om de hade haft det, så hade de köpt sig själva små färgglada frimärken istället… Nej, det var mycket trevligare att glömma allt sådant och bara minnas soliga dagar med frisk luft och nyplockade äpplen, och musiken ifrån Glastonburyfestivalen som de kunde höra över ängarna.

När hon var elva år gammal landade en uggla på den biodynamiskt odlade höstacken i lägret, och lämnade av ett brev. Bearpaw och Sunlight trodde att de hallucinerade, så de brydde sig inte om det. Lilla Star hade inte heller trott sina ögon, för ugglor som levererade brev? Nej, det gick ju inte. Kanske att de råkade tappa en mus någon gång om de var ute och flög på natten, men den här ugglan var ju ute mitt på blanka förmiddagen. Nej, den fanns helt enkelt inte.

Inte förrän det kommit en representant att tala med dem gick de med på att det fanns en magiskola som deras dotter antagits till. Sedan var det bara att övertyga dem om att skicka iväg flickan till den gamla skolan, med sitt föråldrade skolsystem som hotade barnens kreativa utveckling, och hemskolning var mycket bättre… när de kom ihåg.

Star såg däremot sin chans och krävde att få börja på Hogwarts, tillsammans med andra barn. Föräldrarna var inte imponerade av deras dotters gryende fascism, men lät henne åka.

Star skulle nog alltid minnas den där dagen i slutet av augusti då en kvinna dök upp i lägret, presenterade sig som professor Griselda Goldhawk och tog henne med sig till London. Star hade aldrig varit i en stad förr, och gick därför runt med vidöppen mun i bästa flugfångarstil av ren hänfördhet. Diagongränden var sådant hon bara drömt om tidigare och inte trott var möjligt. Hon nöp sig i armen så många gånger att hon framåt kvällen började se smått misshandlad ut.

Tillsammans med den rödklädda professorn gick de och inhandlade de saker Star skulle behöva för sin skolgång. Pengarna var tagna ur fonden för de elever som vanligtvis inte skulle ha råd att gå på Hogwarts, och den kategorin stämde verkligen in på flickan med den batikfärgade hampaklänningen. Om det inte varit för det så hade hon behövt vara kvar hemma i husvagnen.

Att sova i ett riktigt hus var en upplevelse. Det var första gången i sitt liv som hon hade ett riktigt tak över huvudet. Hon hade nämligen fått ett rum på Den Läckande Kitteln, och skulle få sällskap till tåget dagen därpå. Hon sov lite oroligt först, eftersom allt var så obekant, och det hade varit fler människor att se på en dag än vad hon troligtvis sett under majoriteten av sitt liv, men till slut sov hon som en stock. Sängen var ju så förfärligt bekväm och lakanen var rena och luktade så friskt!

Professor Goldhawk hämtade henne på morgonen och såg till att hon kom med tåget, men de hade inte sällskap till skolan. Goldhawk var på den tiden Elevhemsföreståndare för Gryffindor, och skulle gärna sett flickan där, men Stars raka, råttfärgade hår hann knappt snuddas vid innan Sorteringshatten trumpetade ut hennes placering i Hufflepuff.

Strävsam som hon är, så blev hon en riktig liten plugghäst, visade det sig. Hon ville lära sig allt, och såg till att göra det också. Hon fick överraskande bra betyg i olika ämnen, och utmärkte sig särskilt i Örtlära, Reinkarnation och Naturmagi.

Julloven tillbringade hon alltid på skolan, för att slippa vara hemma i kylan, och för första gången i sitt liv var det en ROLIG högtid. När hon vaknade på sin första juldagsmorgon på Hogwarts och fann några paket som väntade på henne började hon gråta. Halsbandet hon fick då har hon fortfarande runt halsen än idag. Sedan dess älskar hon julen och allt som hör till, och längtar efter att få hänga upp julpynt så snart december nalkas.

Star var en drömmande, udda flicka, som de flesta gjorde sitt bästa för att undvika, men det var inget hon verkade fästa sig vid, direkt. Hon hade flera vänner, men ingen som var riktigt nära, eller åtminstone ingen hon släppte nära inpå sig.

Hon gick ur skolan efter sin FUTT-examen (återigen utmärkte hon sig i Örtlära, Reinkarnation och Naturmagi), och kände sig vilsen plötsligt, eftersom hon nu var lämnad åt sitt öde. Vad skulle hon ta sig till? Star var dock ganska driftig, så hon hade fått ett stipendium och samlade dessutom ihop pengar och reste runt i världen för att lära sig mer om örter och vad de kunde användas till, men även mer om andlighet.

Det fanns inte en sak hon inte tog in. Moksha, Nirvana, Karma, datura-växter, reinkarnation, guider, kraftdjur… Hon lärde sig flera olika sorters Yoga, T’ai Chi, Qi-Gong, Reiki, Deeksha, Kundalini, Feng Shui, transcendental meditation, vanlig meditation och en hel radda annat. Hon var även en tid bland australiens aboriginer, nyazeeländarnas maorier och nord- och centralamerikas indianstammar, liksom schamaner i Mexico, buddhistmunkar uppe bland molnen i Himalaya, och diverse olika guruer i Indien. Det var några hektiska år, men år hon alltid skulle minnas med glädje.

Tillbaka i Storbritannien återvände hon till Glastonbury, där hon bland annat försökte sig på rollen som butiksbiträde i både hampa-affären och en av alla de många affärer som säljer kristaller, men hon kom även att jobba som guide i Chalice Well Garden – det var där hon trivdes allra bäst.

Hennes föräldrar hade alltid levt i samklang med naturen, och det var så hon själv levde också, med ekologiskt odlade grönsaker. Kött hade hon aldrig velat stoppa i sig ens när hon var gammal nog att välja själv. När hon inte var guide arbetade hon i trädgården som trädgårdsmästare. Det var den här tiden hon, tack vare ett lokalt Coven, lärde sig mer om nyhedendom, som hon också fann kollossalt intressant.

När Hogwarts behövde en lärare i Örtlära så kom Star på tal, då Griselda Goldhawk sprungit på henne under en semesterresa och hört att hon vidareutbildat sig. Eftersom Star älskat skolan så blev hon överlycklig över att få chansen att komma tillbaka och dela med sig av sina kunskaper. Hon skulle få undervisa i Örtlära! Lyckan var all.

Hon spenderade ett par år som lärarkandidat i ämnet, tills dess att platsen som professor i Reinkarnation blev ledig, då hon ansökte om den. Örtlära var ett underbart ämne, men hon saknade den andliga sidan, och hade därför en tendens att vara lite väl flummig på lektionerna. De gånger hon fått rycka in som vikarie i Reinkarnation och till och med Naturmagi lät hon betydligt klarare i huvudet, så det var ganska logiskt att ge henne ett nytt jobb.

Star är en ganska spinkig ung dam. Det cendréfärgade håret är långt och spikrakt, och täcks ofta av en huvudbonad – stråhatt eller virkad kalott är inte så noga. Om hon mot förmodan inte har en hatt på skulten, så har hon ett hårband, pannband eller en schalett istället.

Hon tycker om rörliga klänningar – stora, flygiga, lätta saker, helst batikfärgade och helst färgstarka, även om hon ibland går klädd i mer blygsamma, enfärgade kreationer. Runt halsen har hon långa halsband, med pärlor ifrån hela världen. Naturligtvis finns där även ett stort fredsmärke, som hon bär med stolthet. Hennes axelremsväska, som hon hon brukar bära runt på, är virkad av hampa och har en stor blomma på sig. Vad hon har i väskan? Anteckningsblock, några pennar hon aldrig hittar när de behövs, några hårband, en bok hon håller på att läsa för tillfället, en trollstav, och lite andra småsaker. Inget revolutionerande.

Ögonen är gråblå och ganska stora. Hon ser väldigt alldaglig ut. Även om hon verkar disträ och virrig så är det bara ett yttre skal. Hon är skärpt, och kvicktänkt. Somersetdialekten har hon aldrig lyckats göra sig av med, och verkar trivas med den, och eftersom hon pratar slött och hippieaktigt gör det att hon låter som en korkad bonnläpp.

Hon är lite strikt med poängen, eftersom hon inte riktigt gillar principen med dem (“kollektiv bestraffning är heavy, va”), så det är sällan hon lägger till eller drar ifrån några poäng ifrån elever. Istället är lektionerna ganska fria. Så länge ingen stör för mycket är det mesta ganska lugnt för hennes del. Hon förstår nog inte riktigt varför alla inte är lika förtjusta i och pålästa om ämnena som hon är.

Star är harmlös men trevlig, tankspridd men inte dum, och hon är riktigt kass på att komma ihåg folks namn, men hon kan känna igen ansikten utan problem.