KVF1 – Adam, Ellen, Eloise, Eudora, Siera
**** BEGIN LOGGING AT Sun Oct 31 18:36:18 2010
19:15:43 <Traxy> Eloise Christie går med släpande steg ner mot quidditchplanen eftersom hon verkligen inte känner för att tönta runt på någon förbannad kvast. För det är töntigt. Den lilla Slytherinflickan har sitt bruna hår uppsatt i ett par strama flätor och hon är verkligen inte på humör för detta. Varför ska de vara ute och fjanta runt på träpinnar när de kan vara inomhus och inte frysa i januarikylan, liksom. Nä fy. Hon är inte på något superduperhumör, med andra ord.
19:24:08 <TheAngel> Gryffindorflickan Ellen Howe brydde sig inte alls om att det var kallt, inte när de skulle ha kvastflygning. Den enda nackdelen med kylan kunde möjligtvis vara hur hennes ansikte skiftade färg från den vanliga hudfärgen till en rödaktig ton, men det gjorde inte så mycket nu när de förhoppningsvis skulle göra något kul. Kvastflygning var ett kul ämne, jämfört med trollkonsthistoria och alla andra urtråkiga ämnen då man bara satt stilla hela lektionerna.
19:28:33 <antimon> Adam Cox ser inte fram emot att ha lektion i kvastflygning idag, dels för att det är utomhus och dels för att det inte tillhör hans favoritämnen. Att det har varit jullov är något som märks på pojken, han har blivit mer mager under lovet, vilket inte är så konstigt med tanke på att pojken inte ätit så mycket under lovet. Dessutom så har hans kropp fått en hel del nya märken. De flesta döljs bra av skolklädnaden vilket är en stor anledning till varför han gillar den så mycket. Det blir mindre frågor ställda. Det är tur att det är varma saker med i skolkläderna, varma kläder som täcker mycket av kroppen. De blåmärken som fortfarande kan synas är det vid högra ögat och möjligen det som går ut över högra sidan av huvudet. Men mössen och halsduken hjälper till att täcka över det. Förhoppningsvis så kommer professorn inte att märka något.
19:30:25 <Lollan> Precis som slytherinflickan gillar inte ravenclaweleven Eudora Kathiniotis alls kylan. Kvastflygning har hon inget emot, så länge de slipper leka någon för töntig lek. Skulle man spela någon sport så skulle man spela de fullt seriöst, och inte bara tramsa runt, vilket tyvärr de flesta eleverna gjorde. Hon var inte vidare förtjust över att ha kvastflygning den här dagen alltså. Hon virar halsduken tätare omkring sig och går med snabba raka steg ner mot quidditchplanen. Hon hoppades lektionen skulle gå fort, så de fick gå in igen snart.
19:32:33 <antimon> Någon som däremot inte har något emot att ha kvastflygning är den lilla solstrålen Siera Nash. hon försäker se det mesta positivt. Visst det finns säker roligare saker att göra men det är inget fel på kvastflygning. Det kan faktistkt vara rätt roligt. Siera tycker om det mesta så att det är vinter och kallt gör inte så mycket heller. Vinter kan vara bra för då finns det snö och det går att göra en hel del roliga saker med snön. Så den lilla Ravencalwflickan är på väldigt bra humör när hon anländer till lektionen i kvastflygning.
19:38:30 <Traxy> Läraren som har kallats in dagen till ära är en mullig, medelålders kvinna som ser moderlig ut, på något sätt. Hon har ljust tantkrull som skymtar under en öronlappsmössa, hon har ett par naturvita lovikkavantar på händerna, ett par vithåriga stövlar och något mugglareleverna skulle känna igen som en turkos skidoverål. Med en varm, mörklila mantel ovanpå. Tanten har inte varit på skolan på ett tag nu, utan i princip gått i pension och ägnat sig åt att sitta i skolstyrelsen i några år nu. Lillyan Lockmere ler stort mot de närvarande eleverna. “Goddag, mina vänner!” strålar hon. “Som ni ser är det fullt av snö här i dag, men visst ska det allt gå att flyga ändå!” Några av eleverna ser frågande på henne, så hon tillägger snabbt, “Ni kan kalla mig Madame Lilly.”
19:41:40 <Lollan> Eudora är slutligen framme vid quidditchplanen. Irriterat blänger hon ner på sina ben som hunnit bli lite blöta efter all snö. När hon är framme ser hon upp på professorn som hon inte känner igen sen tidigare. Hennes mörkbruna blick betraktar henne kyligt medan hon börjar prata. De skulle flyga. Hon hoppades innerligt att det inte var någon löjlig lek som de skulle behöva leka, i alla fall.
19:47:20 <TheAngel> Ja, såklart det går att flyga trots snön. För när man flög var man ju trots allt ovanför marken, och behövde inte ens nudda snön. Ellen lyssnade på vad den här nya professorn, som tydligen ville bli kallad madame Lily, sade och slog armarna omkring sig. Det var ganska kallt ändå, hon kanske skulle ha tagit på sig lite mer kläder? Men hon fick härda ut, det var ändå för sent att sätta på sig något mer nu, och hon kanske skulle bli varm av att flyga.
19:47:56 <antimon> Det är inte bara Edura som hunnit bli blöt, även Adam har blivit blöt, skillnaden mellan honom och Edura är att han i alla fall är van med att frysa och vara blöt. Han har nog varit med om en hel del som hon inte varit med om. Deras liv skiljer sig nog en hel del, Adam har nog inte likadant hemma som någon annan av hans jämnåriga. Dock hoppas Adam ändå att lektionen ska ta slut fort. Han vill inte att professorn ska se något av hans märken. Han vill inte behöva svara på en massa frågor.
19:49:20 <antimon> Siera Nash har då inget emot att flyga, visst hon kanske har blivit lite blöt på färden ner men att de skulle flyga kanske kan göra det bättre. De kanske blir mer varm av det eller torkar. Det lär ju knappast bli värre av att de flyger, dessutom så var hon inte så blöt. Det fanns nog de elever som var mer blöt än vad hon själv var. Det skulle säkert bli roligt att få flyga också så då skulle hon glömma att hon var lite blöt.
19:51:54 <Traxy> Madame Lilly? Yeah, whatever. Lockmere har hon hört talas om. Det är ingen fin familj. Inte som Christie. Verkligen inte. Eloise bestämmer sig för att inte bry sig, som vanligt, och tar istället en av kvastarna när lärarinnan föreslår att de ska göra precis detta och sätta sig upp. Jaha? Och frysa arslet av sig, så klart? Eloise drar åt halsduken runt halsen och ser till att den gröna mössan sitter ordentligt och att spännet på manteln inte tänker ge upp i första taget. Hon tänker då fasiken inte frysa!
19:59:04 <Traxy> “När det blir väder för det nu i vår så kommer ni att få spela quidditch! Är det något ni ser fram emot?” Att Lilly gillar quidditch bör vara uppenbart om man tyder hennes leende på rätt sätt, vilket inte är särskilt svårt. Det hon gör, å andra sidan, är att sparka ifrån på kvasten hon sitter på och tecknar åt eleverna att göra likadant.
20:07:31 <Traxy> Eloise sparkar ifrån och bleknar något när hon märker att lärarinnan har tagit fram en boll, en klonk för att vara petig, och håller upp den. “Jag vill att den som tar emot den här bollen besvarar frågan jag ställer och sedan skickar tillbaka bollen till mig.” Oturligt nog för Eloise är det hon som får bollen mot sig först. “Vad är det här för en boll?” “En klonk, Madame Lilly,” svarar hon och kastar tillbaka bollen. SÅ mycket kan faktiskt hon också! Lilly tar emot klonken igen och skickar den till Siera. “Vilka positioner finns det i quidditch?”
20:07:35 <antimon> Adam har uppmärksamheten mot professorn, när hon gör tecken åt dem att sparka upp från marken med kvasten så gör han som de säger. Antagligen så var han och hämtade en kvast när alla andra elever hämtade deras kvastar. Han har inget emot att börja, ju fortare de börjar desto fortare kan de sluta och han kan komma in och slippa alla frågor. Visst klasskamraterna kanske ställer frågor men det är mindre jobbigt. Det är värre när lärarna ställer frågor.
20:09:40 <antimon> Siera hämtar en kvast så snart hon får se andra göra det, hon nickar när professorn frågar om de ser fram emot att få spela quidditch, att få provat något nytt är alltid roligt. Så självklart ser hon fram emot att få prova på det, det blir ju något nytt att få prova på. Alltså något att se fram emot. Hon sparkar ifrån på kvasten när de får tecken till att göra det. Det är lika bra att kommma upp direkt istället för att slösa tid på annat. När Siera får bollen så inser hon att hon ska svra på frågan. Fördelen med att inte vara mugglarfödd är att man är lite insatt i alla fall. “sökare, vaktare, jagare, och slagman,” Svarar hon ganska snabbt. Hon hade inte glömmt någon nu va?
20:34:37 <Traxy> “Mycket bra!” Lilly tar emot bollen igen och kastar den vidare till Ellen. “Hur många meter upp i luften spelar man quidditch?” För att det inte ska bli tråkigt så flyger lärarinnan runt lite mellan varje fråga så att det ska bli lite mer sport och uppvärmning av det hela. Det lär bli lite mer hastigare tempo allt eftersom frågorna ställs också!
20:35:19 <antimon> Nej de hade hon nog inte. Hon kastar tillbaka bollen till professorn. Visst de är två slagmän fast positionen heter väll slagman.
20:38:52 <Lollan> Eudora har också fått tag på en kvast på något sätt och sparkar nu ifrån marken efter att elegant ha gränslat kvasten. Tack och lov så verkade de inte behöva leka någon för löjlig lek än. De skulle bara svara på frågor. en chans att visa sig duktig, alltså. Eudora betraktar alla som får bollen och väntar på sin tur,
20:38:54 <TheAngel> Ellen tog emot bollen och bet sig i läppen innan hon svarade. “Öh… femton meter upp i luften?” svarade hon en aning tveksamt. Hon visste i alla fall att ringarna man gjorde mål i var femton meter upp, så då borde man väl spela femton meter ovanför marken också? Eller? Hon kastade tillbaka klonken till professorn och hoppades verkligen att hennes svar inte var fullständigt fel
20:43:19 <Traxy> “O ja!” kvittrar tanten stolt och tar emot bollen utan större problem och flyger runt innan hon passar den vidare mot Eudora. “Hur många poäng är kvicken värd och vad händer när man fångar den?” Under tiden flyger Eloise runt på ren slentrian, skulle man väl kunna säga, eftersom hon vet hur man flyger vid det här laget, även om hon inte är särskilt intresserad av det. Kanske borde hon lägga manken till något mer, dock … Det är ju inte svårt att få bra betyg i ämnet, liksom, och man behöver ju faktiskt inte plugga!
20:46:24 <Lollan> Eudora ser klonken komma farandes mot den och hon fångar den snyggt. “150 poäng, professorn”, säger hon med sin raka röst. “Spelet avslutas när sökaren fångar kvicken.”
21:11:44 <Traxy> “Mycket bra, mycket bra!” fortsätter lärarinnan och tar emot klonken och skickar den vidare till Adam. “Hur många poäng får man när man gör mål i quidditch?” Det här är så roligt, så roligt, så det är inte klokt! Trots att det är snö och kallt egentligen men nu börjar hon ju få upp ångan ordentligt här. En annan som också håller på att få upp ångan är Eloise, även om hon tycker att det är supertöntigt att hålla på och kasta boll och svara på frågor. Blä, liksom?
21:18:16 <antimon> När Adam släpper kvasten för att fånga klonken känner han hur balansen försvinner. Han försöker återfå den och göra några viftingar med armarna för att försöka hålla sig kvar men det blir bara värre och resulterar att han faller ned mot marken. Han försöker ta emot sig med händerna, när han tar emot marken gör det plötsligt väldigt ont i hans hand, det är något som tar emot för att han ska skrika. Det är som en vanesak att inte skrika, han är så van att inte låta Hon vinna och därför inte heller skrika.
21:27:26 <Traxy|away> Hah, klåfingriga Hufflepuffare! Eloise kan inte låta bli att hånflina lite för sig själv medan hon flyger runt. Det är verkligen inte så att hon tänker ramla av någon kvast här inte! Lilly, å andra sidan, flyger genast fram till Adam och hoppar av kvasten. “Åh hur gick det?! Lille vän …! Gör det ont?! Är du skadad?!”
21:33:34 <antimon> Det gör hemskt ont vid handleden, men Adam biter ihop han tänker inte direkt erkänna att det gör ont. Det blir bara automatiskt att inte säga att de gör inte. “..d…det gick bra.” Adam kämpar för att få fram orden och för att hålla tårarna borta, nej det gjorde inte så ont. Han försöker intala sig att det hela gick bra även om hans handled redan börjat svälla. Det syns antagligen inte så bra eftersom han har väntar på sig.
21:37:45 <Traxy|away> “Jag tror att vi får avbryta här,” meddelar lärarinnan. “Lämna tillbaka kvastarna i stället där borta där ni tog dem så kan ni gå sedan. Vi får fortsätta nästa vecka!”
21:39:19 <Traxy|away> Eloise är inte sen att flyga tillbaka, landa hyfsat smidigt och ställa ifrån sig kvasten och sedan skynda upp mot skolan. Bort ifrån all den här snön och kylan och grejs. Nu ska hon in och försöka sätta sig framför en öppen brasa så att hon kan bli varm och go igen. Kanske ta sig en varm dusch om det finns någon ledig. Det låter som en toppenidé enligt henne i alla fall.
21:39:50 <Lollan> Eudora betraktar pojken som ramlat av sin kvast. Herregud, att han inte ens kunde hålla sig uppe. Hon kan inte låta bli att himla med ögonen lite, innan hon styr ner kvasten mot marken och landar. Hon lämnar tillbaka kvasten och säger “Adjö, professorn” innan hon försvinner iväg. Hon behövde knappast duscha idag, så hon beger sig direkt upp mot slottet igen.
21:40:03 <antimon> Siera ser mot pojken som ramlat av kvasten det måste ha gjort lite ont ändå, fast han sa ju att de hade gått bra. När professorn sa att de måste avsluta landar hon på marken och lämnar kvasten i stället där de hade tagit kvasten. Hon säger sedan artigt hejdå till professorn innan hon lämnar området och beger sig upp mot slottet igen.
21:42:14 <Traxy|away> Lilly böjer sig ned till Adam och tittar på honom. “Var gör det ont någonstans?” Eftersom det inte nödvändigtvis syns utanpå. Om det är någon som skulle börja bry sig om hur Adam mår så är det denna forna elevhemsföreståndare för just Hufflepuff. Ingen går nödbedd när Madame Lilly är i farten! Hur oortodoxa kläder hon än har på sig – men hon gillar mugglarkläder, det är en av hennes favorithobbyer!
21:44:37 <antimon> Adam reser sig upp och han kämpar mot tårarna, “d..det gör inte ont,” han kämpar för att få fram orden. I hans ögon börjar det synas tårar som han kämpar mot att hålla inne, så det är nog rätt tydligt att pojken ljuger. Förhoppningsvis så kommer inte professorn att fortsäta att pressa honom. Han låter handen hänga ned utan att röra den så mycket, det gjorde mindre ont men det gjorde fortfarande ont.
21:50:15 <Traxy|away> Eftersom han nu verkar låta ena handen hänga och försöka låta bli att röra den så är hon inte sen med att förstå var han har ont. Särskilt inte med tanke på att tanten dessutom är synsk, vilket ju faktiskt varit därför hon jobbat på skolan en gång i tiden – som lärarinna i Spådomskonst. Därför tar hon tag i armen och drar av honom vanten och drar upp ärmen tillräckligt så att hon ska kunna komma åt att betrakta handleden på honom.
21:53:01 <Sb> Adam försöker hindra professorn från att dra upp ärmen, han vill absolut inte att hon ska få se hans arm, visst det fanns blåmärken vid handleden men längre upp på ärmen fanns också ett ganska fult och djupt sår som inte alls är trevligt, han vill inte ha en massa frågor om detta. Det skulle bara vara jobbigt. Adam vågar inte riktigt se upp mot professorn.
22:02:33 <Traxy> Nu drar hon inte upp ärmen fullt så långt att hon kan se det, och blåmärkena kan säkert komma från att han ramlat av kvasten. “Oj oj då, det var inte bra det här alls,” ojar hon sig och drar fram trollstaven ur ena ärmen och gör en rörelse över armen så att blåmärkena försvinner och svullnaden likaså. Såret högre upp på armen som hon inte kan se och inte känner till blir säkert också lite mer läkt än det var innan, men som sagt, det känner hon inte till. När hon är nöjd med hur det ser ut så ler hon mot honom. “Sådär, min vän. Känns det bättre nu?”
22:06:15 <antimon> Adam nickar det kändes faktiskt bättre, “tack så mycket professorn,” han är glad över att hon inte ställer några fler frågor. Kanske hon inte tänker på det. Han ser inte rakt på professorn för han vill inte att hon ska se de blåmärken som går att skymta vid hans öga. Fast hon har ju inte sett det ännu och hon hon frågar om de vet han redan var han ska säga. “tack för lektionen professorn.” om hon inte säger något för att hindra honom så tar han kvasten ställer den i stället och kilar iväg mot slottet.
22:14:28 <Traxy> Även om hon hade sett det så lär det vara mindre chans att se det nu eftersom trollformeln förmodligen hjälpte även där. “Det var så lite så, min vän. Hoppas det känns bättre nu så att du kan vara med igen nästa vecka. Kila iväg nu.” Hon ler mot Adam medan han försvinner upp mot skolan. Åh, de små liven. Så hon saknat dem! Kanske borde hon se om det fanns någon ledig post hon skulle kunna ta på skolan igen?