FVK1b – Malcolm
Dagens lärare i Förvandlingskonst är en svårt charmig irländare i 50-årsåldern som dessutom är tokstilig att vila ögonen på. Han är klädd i ett par bruna byxor och en mörkbrun kavaj, med en svart tröja under. Håret är mörkt, med grå tinningars charm, men det var väl snarare de lite äldre flickorna på skolan som brukade hamna i rodnande fnissattacker när de fick syn på honom, snarare än elvaåriga pojkar. Mannen är Eamonn Sheridan.
Ute faller höstlöven och vinden blåser kallt omkring alla som vågar sig ut, vilket inte var många. Det var bara de elever som verkligen var TVUNGNA att gå ut som gjorde det, men de flesta tog hellre omvägar mellan klassrummen för att slippa gå ut i blåsten.
Malcolm MacCannon är en Ravenclawelev som är ifrån Irland precis som Eamonn. Han kommer in i salen och hälsar artigt och nyfiket på läraren. Slipsen är inte knuten riktigt ordentligt, men det gör inget att den inte är perfekt. Kläderna är i alla fall i ordning. Mal är inte alls imponerad över hur läraren ser ut, eftersom han inte ens tycker om flickor riktigt än. De har ju tjejbaciller! Pojkar skulle han däremot aldrig hitta någon attraktion för, men det kunde han ju inte veta än, eftersom han bara var elva.
Eamonn ger eleverna ett litet leende och presenterar sig, eftersom de säkert inte visste vem han var, med tanke på att de gick i ettan och hans ämne inte läses förrän i sexan. Professor i Ufologi, minsann!
“Ni har läxa till idag, en uppsats om förstoringar och förminskningar av bollar, om jag inte missminner mig. Ni kan lämna in den här framme innan vi börjar.”
Mal reser sig precis som alla andra, och går och lämnar över sin prydligt skrivna uppsats på katedern. Den var väl kanske inte världens bästa, men den fick duga. Han sätter sig igen efter det, och tycker att det är mysigt och varmt så här vid elementet som han lagt beslag på. Tur att han kunde ha det för sig själv, nästan! Vad skulle dagens lektion handla om egentligen? Skulle de fortsätta med förstoringar och förminskningar?
”Någon kanske kan demonstrera hur man gör den här förminskningen och förstoringen? Vad sägs om… Mr. MacCannon?”
”Visst,” svarar Mal och reser sig upp igen, med en längtansfull blick mot elementet. Han går fram till katedern igen och håller upp en boll som finns där. ”Engorgio!” Bollen ökar definitivt i storlek. ”Reducio!” Och så förminskas den igen.
”Kan ni säga något om teorin bakom också?”
”Ja, sir,” svarar Mal lydigt, för han hade faktiskt gjort läxan. ”Det är vanligt att bara en bit av det man förstorar blir större, för det kan vara svårt att få det att se bra ut, sir.”
”Utmärkt! Fem poäng till Ravenclaw. Ni kan sätta er ner igen.” Eamonn väntar tills dess att pojken satt sig ned igen innan han fortsätter. Han funderar på att kommentera något om att han kanske inte borde sitta riktigt SÅ nära elementet, men å andra sidan verkade eleven vara på det klara med att det var varmt, och dessutom tycka om det. ”Ni ska få pröva att förvandla en sten till en boll idag. Det kanske verkar enkelt, men det är det inte. Man ska inte bara få bollen helt rund, utan den ska ju bli mjuk också, och kunna studsa. På bänkarna har ni varsin sten som ni kan öva på!”
Jaha? Mal blåser en brun hårslinga ur ansiktet innan han börjar ge sig på att förvandla sin lilla gråa sten till en boll. Att få den rund tar sin rundliga [sic!] tid, och att få den att gå från mineral till gummi är inte lätt.
Medan eleverna håller på att öva går Eamonn runt och hjälper de som behöver det, uppmuntrar andra och berömmer ytterligare andra. ”Hur går det?” undrar han när han kommer till Mal.
”Jorå,” svarar pojken. ”Det är svårt, sir. Den vill inte riktigt bli till gummi.”
”Visa mig hur du gör, så får vi se vad som kan vara problemet.”
Mal visar hur han gör formeln, och det verkar inte vara något större fel med den.
”Försök koncentrera er lite mer, och ändra grepp om trollstaven, så kan det gå lättare. Försök igen!”
Inte för att han tror att det ska fungera alls, men testa kunde man ju alltid, så Mal gör detta, och visst går det bättre! Det tar fortfarande flera försök, men till slut är det helt klart en liten studsboll som rullar runt på hans skolbänk!
En runda till för läraren, som delar ut poäng beroende på hur bra eleverna lyckats med uppgiften. Mal lyckas kamma hem ytterligare fem poäng åt Ravenclaw, så han blir jättestolt. Mycket mer än så hinner de inte med, för skolklockan ringer nämligen ut. Mal lämnar in sin studsboll till läraren och går därifrån, noga med att gå i korridoren istället för ute i kylan på väg till nästa lektion!