STF6c – Agatha
**** BEGIN LOGGING AT Fri Jul 04 14:29:03 2008
Jul 04 14:53:37 <room101|away> Adelaide Wallace väntar lugnt vid samlingsplatsen för de elever som ska vara med på den extrainsatta träningen för dem som ska göra spöktransferensprovet innan sommarlovet. De felsta har nu lyckats utföra i alla fall en transferens utan att glömma kvar alltför många kroppsdelar och efter den här träning så borde de vara redo för att göra provet.
Jul 04 14:56:07 <Traxy> Även om det grämde henne något fruktansvärt att behöva gå på extralektioner för att klara något sånt här så var det ändå hon fick lov att svälja sin sårade stolthet över. Agatha Acton-Aldwych ville lära sig Spöktransferens en gång för alla, och om hon skulle ha minsta hopp om att kunna klara provet så behövde hon öva så mycket som möjligt. Hon hade åtminstone blivit bättre på det, men som sagt, övning var aldrig fel.
Jul 04 15:24:25 <room101|away> Klockan slår tio och det är dags att börja. Adelaide tänkte inte vänta in några eftersläntrare, det var inte schysst att låta en så stor grupp vänta in några få personer. “God dag”, hälsar hon på eleverna. “Idag ska vi träna på att transferera oss mellan olika platser utomhus samt att transferera oss utomhus till inomhus och vice versa. Det är sådana saker som brukar komma på slutprovet. Förutom att det är viktigt att hela ni kommer med så måste ni också vara noga med att hamna där ni ska hamna. I synnerhet när man transfererat sig längre sträckor kan det vara svårt att hamna exakt där man vill. Ni kommer som vanligt att träna självständigt och jag går runt och hjälper till. Stugan här intill är er att öva med. Transfererar ni er utomhus vill jag att ni transfererar er åt det hållet, max en 6-700 meter. Det för att jag vill veta vart ni är om ni behöver hjälp.” Hon pekar i den riktning hon menar. “Har ni inga frågor kan ni börja öva.”
Jul 04 15:40:57 <E-Type> “Goddag,” mumlar Agatha samtidigt som alla andra elever också gör det. Det var lite nervöst att transferera sig utomhus och så, men det får hon ta och komma över. Det ska trots allt bli roligt det här och det var mycket användbart för framtiden. Det måste hon komma ihåg. Hon kan ju fasiken inte gå ur skolan utan att kunna transferera sig! Hur skulle det se ut? Det vore ju pinsamt! När de fåt tillåtelse att sätta igång så gör hon detta. “Bestämmelseort, Beslutsamhet och Behärskning,” mumlar hon för sig själv, som för att försäkra sig om att hon var både beslutsam och behärskad. Fjärilarna i magen kunde flyga och fara.
Jul 04 15:46:02 <E-Type> Hon börjar med att bestämma sig för att platsen hon ska transferera sig till inte är längre bort än några meter utanför huset. Det fick duga som uppvärmning. Sedan kunde hon alltid transferera sig längre bort efteråt, när hon var säker på att inte fastna i någon vägg eller så. Först händer ingenting, men när hon bara fått slappna av lite så lyckas hon till slut. Istället för att gå in i huset och börja om så transfererar hon sig tillbaka in istället ,eftersom hon antar att det är det som väntas av henne.
Jul 04 16:09:53 <room101|away> Adelaide hjälper några hufflare att transferera sig, och sedan är det en gryffindorare som glömmer bort en arm som hon måste hjälpa.
Jul 04 16:19:13 <E-Type> Agatha fortsätter att öva och eftersom hon klarade det fint att träffa några meter utanför huset så fortsätter hon och varje gång så transfererar hon sig längre och längre bort. Det börjar kännas mer och mer naturligt nu, vilket hon tycker är bra. Då kan hon slappna av mer och känner sig mer bekväm med det hela och då går det bättre. Att hon är så osäker på sig själv är ganska okaraktäristiskt, men det kändes ändå som en stor prestigesak att klara provet i Spöktransferens, och det blev hon ganska stressad av. Tydligen.
Jul 04 16:25:12 <room101|away> Det har gått ungefär halva passet och Adelaide kallar på eleverna för en samling. De flesta elever har klarat sig riktigt bra, och därför ska de göra en gemensam övning innan de som känner sig förberedda får gå, medan de som vill ha mer hjälp kan stanna kvar och öva. “Vi ska göra en gemensam transferens. Jag vill att ni härifrån transfererar er upp till Spökande stugen. Alla har varit där va? Ni ska givetvis inte in i den, utan det räcker att ni kommer i närheten av den. Frågor?”
Jul 04 16:39:29 <E-Type> Nej, Agatha vet var Spökande Stugan ligger, så visst, hon försöker gärna att transferera sig dit. Det här var faktiskt lite spännande nu, att transferera sig till en plats som inte ens fanns inom synhåll för huset där de var nu! Tänk om de kunde få pröva att transferera sig hem eller något sådant också? Det hade varit ganska fräsigt. Hon väntar på att de ska få lov att sätta igång.
Jul 04 19:50:13 <room101|away> Det här är ju en svårare övning just för att det är en längre bit att transferera sig, så Bestämmelseort blir ju lite knepigare. “Bra, då kan ni sätta igång.” Adelaide själv står lugnt kvar, hon tänkte transferera sig som en av de sista för att kunna hjälpa till vid eventuella splittringar.
Jul 04 20:04:02 <E-Type> Lyckligtvis var ju ändå bestämmelseort ganska precist, eftersom de skulle transferera sig till utanför Spökande Stugan. Agatha tar några djupa andetag och koncentrerar sig så gott hon förmår innan hon försöker. Utanför Spökande Stugan i Hogsmeade. Poff! eller Pang! I nästa ögonblick står hon några meter framför det kusliga ruckel som var känt som Spökande Stugan. Hon hoppades att de inte skulle behöva gå in. Inte för att hon var rädd eller så, bara försiktig. Det såg ju ut som att huset höll på att gå i bitar. Definitivt inte rädd alls.
Jul 04 20:17:48 <room101|away> Adelaide får hjälpa några elever igenom, men de flesta klarar sig bra. Hon transfererar sig själv till Spökande Stugan och samlar där ihop gruppen. “Okej, ni som känner att ni fixar det här kan pricka av er hos mig så får ni gå tillbaka till slottet, och de som önskar får vara kvar här och öva lite mer.”
Jul 04 20:21:29 <E-Type> Frågan var vad hon skulle göra, men eftersom hon kände att hon fått kläm på detta ganska bra nu så går hon fram till Adelaide. “Acton-Aldwych, Agatha,” säger hon för att underlätta för henne med avprickningen. När hon väl blivit avprickad tar hon och börjar knalla iväg tillbaka mot skolan. Det vore ju dumt att tänja gränserna riktigt än. Kanske kunde hon göra det sedan när hon klarat provet… om det var Hogsmeade-utflykt, vem skulle sakna henne om hon försvann i några timmar? Nöjt leende försvinner den blonda flickan bortåt vägen mot skolan.