Selandria möter den Svarte

Skriven i hemma hos Yenie i Ystad, augusti 2002

Efter en viss död i Shadar Logoth hamnar Selandria hos The One, The Only, The Dark One, The Only Dark One. Så här följer deras konversation i Shayol Ghuls avlägsna innandöme.

“VAR HÄLSAD SELANDRIA. OVÄLKOMMEN TILL SHAYOL GHUL. FÄNGELSECELLERNA FINNER DU PÅ HÖGER SIDA, TILL VÄNSTER ÄR TORTYRKAMMAREN OCH OM DU KÄNNER FÖR DIVERSE SMÄRTA KAN DU ALLTID FÅ ETT LAVABAD I DOMESVALGET. HAR DU NÅGRA FRÅGOR?”

Selandria plirar närsynt på de brinnande ögonen som svävar i luften framför henne innan hon tar till orda. “Ja. Äj hejjn Djaken Åtejfödd?”

Den svartes svävande ögon ser misstänksamt på flickan klädd i novisvitt. “SER JAG UT SOM DET, ELLER NÅT?” Hon låter av någon underlig anledning en aningen arg över att ha förväxlats med sin ärkefiende.

Den närsynta lilla flickan med det morotsröda håret rynkar förvirrat pannan. Rösten lät feminin på något sätt och hon VISSTE att Draken Återfödd var en man. Definitivt en man. Så… “Vaj äj jag?”

Den svarte skulle ha tagit sig för pannan.. om hon hade haft någon. Den ädla Mörkrets Furste ångrar genast bittert att hon avskedade välkomstkommitén av ekonomiska skäl. “DU ÄR I SHAYOL GHUL, AVSKUM. KRÄLA I STOFTET FÖR DIN HÄRSKARE.”

Selandria är ytterst förvirrad över detta ovänliga tilltal – för att inte tala om chocken över att vara död, så hennes underläpp börjar darra och hon brister i gråt. “SÄJ INTE SÅ! DU ÄJ DUM MOT MEJ!” Hon snyftar hejdlöst.

Mörkrets Furste låter en drastiskt, caps lockad SUCK lämna henne. Vad hade hon gjort för ont för att förtjäna detta? Lite fundersamt funderar Den Svarte på att lämna in en avskedsansökan hos Skaparen, det måååste finnas fler ställen man kunde få vara riktigt elak på. “JA, DET ÄR HELA POÄNGEN, VET DU.” Hon ser menande på den gråtande flickan. Var hon bara dum.. eller var hon korkad oxå?

Selandria gråter ytterligare en skvätt, men kommer alldeles av sig när Mörkrets Furste säger att hon måste uppsöka toaletten. Varför ska hon det? Var det inte hon som var död? Trots sin uppenbara brist på både liv och urinblåsa nickar hon instämmande. “Ja, jag måste nog det. Vaj äj damjummet?”

Ögonen som svävar i luften ger flickan en underlig blick. Visserligen stod det i rapporten att hon var dum och närsynt, men inte döv. Den Svarte glädjs åt att volymknappen på talet från henne på något vis råkat hamna några decibell högre än det var planerat vid skapandet… men ingen kunde missa det. Nåväl, tebax till historian så pekar den Svartes ögon på något underligt vis åt höger. Det ser ganska märkligt ut med ett par svävande, brinnande ögon som pekar åt höger.. Men det är inte relevant. “DET FINNS ETT UTEDASS BAKOM DEN DÄR LÅDAN SOM INNEHÅLLER EN NY MINDTRAP.” Den Svarte kommer på sig själv. Det där var juh hemligt. Ojdå.. Nåväl, hon håller för sin mun som inte existerar fast det kommer ljud från den. “ELLER, VAD SÄGER JAG? SA JAG NÅGOT OM EN MINDTRAP? JAG MENAR LÅDAN MED EN WIND-TRASH. (Förkortning av Wind-trash-superdeluxe-uppblåsbar-docka-för-kvinnor-som-söker-en-fast-partner-som-inte-sitter-så-mkt-på-inter net-med-höga-modemkostnader.)

“Jaha. Eh. Tack då.” Den f.d. novisen traskar bort och snubblar över sagda låda, eftersom hon inte ser att den står där förrän det är för sent. Hon får ur sig en lång rad svordomar från sin tilltrasslade position på golvet. Lådans lock har gått upp och något underligt har fallit ut på golvet. Hon för den mot ansiktet för att se vad det är med sina närsynta ögon. “Gurka?” Hon finner en knapp som ser oerhört inbjudande ut, trots dess varningstext, som naturligtvis är RÖD (det står bara ett ord, men det avslöjar jag inte här eftersom det finns mindreåriga närvarande).

Den Svarte sväljer nervöst när hon ser vapnet som utlyser mindtrappen riktas mot sig. Lite tafatt försöker hon smyga iväg och gömma sig bakom ett brinnande fd träd. Hoppas människoungen inte trycker på knappen.

Selandria trycker på knappen, varpå den Svarte fängslas. Hon undrar lite förstrött var de flammande ljuspunkterna tagit vägen… men går på toa istället. Tanken på Draken Återfödd korsar hennes förvirrade sinne för ett ögonblick. “DJAKEN ÅTEJFÖDD? SEJ JAG UT SOM DET ELLEJ NÅT?”

Den Svarte finner sig fångad inuti ett svart rum utan dörrar och fönster. Lite halvförskräckt finner hon att mindtrappen inte bara är dubbelt så läsklig som de lovar i postorderkatalogen..utan till och med tre gånger läskigare. Nöjd med sitt köp börjar hon klösa på väggarna i hopp om att få hål på dem, fast hon vet det är helt och hållet omöjligt. Och så lever Den Svarte fången i en mindtrap, lycklig över ensamheten och sitt lyckade köp i resten av sina dagar.