Delennya al’Valon (bakgrund)

Rollspel: VVT
Land: Amadicia
Rang: Aes Sedai
Högsta rang uppnådd: Aes Sedai
Ajah: Gula
Bunden till: Corian Mal’di Ayandhe

Bakgrund

Delennya al’Valon föddes i Amador, nära gränsen till Amadicia, så redan som liten visste hon vad vitrockar var. När hon redan som 14-åring upptäckte att hon kunde leda Kraften blev hon bestört och försökte ta livet av sig, eftersom hon hela livet hade blivit lärd att “häxorna i Tar Valon” var mörkvänner, och om hon var en av dem var hon ju också mörkvän, och det kunde hon inte leva med. Som tur nog fanns en Aes Sedai i byn vid det tillfället, på flykt från en vitrockshär i Amadicia, som fann barnet halvdött i ett uthus. Aes Sedaien Helade Delennya och hennes Väktare bar in henne i huset. Eftersom Aes Sedaien hade känt att flickan kunde lära sig att bruka Kraften, togs Delennya med tillbaka till Tar Valon, där hon lärdes upp, och fick lära sig att Aes Sedaier inte alls var mörkvänner.

Delennya verkar alltid ha något sorgset i ögonen, och hon är melankolisk. Hennes tillstånd har inte lyckats försvinna med Helande. Hon har inte försökt ta livet av sig sedan den gången när hon var 14, men hon har fått mången Aes Sedai att bekymra sig. Ingen vet egentligen varför hon är så sorgsen, ingen utom henne själv. Hon har aldrig velat öppna sig för någon, utom sin Väktare, som hon älskade som en bror.

När hon hade varit Aes Sedai ett tag försvann hon och hennes Väktare från Tornet. Ingen visste vart de hade rest, eller varför. Teorier spekulerade i att de hade rest bort för att gifta sig och skaffa familj, eller att de hade rest bort för att dö, eller att de var mörkvänner och skulle till Shayol Ghul. Ingen av teorierna stämde. De reste bort från Tornet för att kunna göra efterforskningar om flera saker, bland annat helande örter och mineraler.

Eftersom Delennya och hennes Väktare inte syntes till på flera decennier antog man att de båda var döda. När hon äntligen kom tillbaka, utan Väktare, och alldeles nedbruten visste man inte riktigt hur man skulle bära sig åt. Hon hade återkommit från de döda, men såg nu ut att vilja dö igen. Man försökte Hela henne förgäves, och satte sedan folk på att vakta henne från att ta livet av sig.

Delennya är en ensamvarg, som helst undviker allas sällskap. Hon är långt ifrån sorglös, men finner glädje i att kunna hjälpa andra människor så gott hon kan. Hon har ljusbrunt hår i en mycket lång och tjock fläta som hänger ner på ryggen. Hon är liten till växten trots att hon är 160cm, men eftersom hon också är ganska så tunn så verkar hon liten och bräcklig. Hennes ansikte är tidlöst, och hennes drag klassiskt vackra. Ögonen – stora, grågröna – verkar ha tappat det mesta av färgen, men hon är ändå vacker, om man bortser från det sorgsna mörkret som verkar stråla ut från henne. Delennya ses gärna ute i någon undanskymd del av trädgården, där hon sitter och tittar på fåglarna, som hon ofta matar med brödsmulor.

%d bloggers like this: