Bridget snubblar över Bob

**** BEGIN LOGGING AT Sun Feb 06 17:26:31 2011
17:26:31 *    Now talking on #bridgetneedsaman

17:52:55 <Elyene>    “vid den högsta av alla grekiska gudar” svär Bridget Mansfield och det kanske inte är något att kolla  fram och hennes svordomar kanske inte direkt är de som många andra människor använde men Bridget har bott ensam med sin dotter en väldigt lång tid och det var viktigt för henne att hennes dotter inte använde svordomar, nu fanns det massor med magikersvordomar som inte var så farliga som vid merlins kalsonger, den tyckte hon faktiskt var riktigt rolig. Men nu svor hon eftersom hon med sina höcklackade skor fastnat i en av kullerstenarna eller vad det nu var hon fastnat i och hon kunde inte riktigt balansera allting eftersom hon hade en hög med papper och böcker i sin famn samtidigt som hon balanserade en kopp kaffe i sån där mugg som man tar med sig. Nu kanske de flesta skulle ha löst det med magi men Bridget var så van att vara i det lilla mugglarsamhället där hon och Caleigh bott men nu när Caleigh börjat på Hogwarts så tänkte Bridget ta sig tillbaka till magikervärlden och sökte jobb som sekreterare på ministeriet, hon hade väl ingen riktig utbildning men hon borde kunna lyckas ändå. Hon passerar precis Flourish & Blotts och hon lyckas spilla ut kaffet.

18:56:59 <Traxy>    Ut från bokhandeln i fråga kommer en man med brunt hår klädd i gammaldags tweedkostym med läderlappar för armbågarna och han ser något sliten ut, på något sätt, även om kläderna är oklanderliga och han är hel och ren. Flera år under alkoholens och sorgens inflytande har satt sina spår. Han har precis varit på plats för att ha signerat några exemplar av den senaste boken som de skulle ha eftersom han varit där och signerat böcker tidigare, men alla hade inte hunnit få hans autograf innan det var dags att stänga, så därför var Robert Malford tillbaka så att de kunde få böckerna hemskickade. Han hade dock inte planerat att få en kopp kaffe spilld över sig av en kvinna som vinglar på skor som inte verkar vettiga att ha på sig på kullersten och han sträcker automatiskt ut armarna för att hindra henne från att dratta i gatan.

19:36:05 <Elyene>    I munnen har hon en bulle som åker ut ur munnen när hon snubblar till och finner sig uppfångad av en man som hon även spillt kaffe över. “åh min vanliga dag” och hur skulle hon kunna veta att kullerstenar överallt? Hon var van vid vanliga vägar och trottoarer och dessutom såg hon fantastisk ut i högklackat så varför inte ta på sig det när hon gick ut? Hon tittar upp på mannen som räddat henne. “du är officiellt min nya hjälte du får akta så jag inte börjar stalka dig i hopp om att du ska rädda mig igen” hon ler mot honom och drar undan håret från ansiktet. “och nej jag lovar jag kommer inte att förfölja dig men jag hade verkligen behövt den där koppen med kaffe så nu babblar jag istället” de flesta i england drack te men hennes mamma hade ständigt försökt få henne att dricka te så hon valde helt enkelt att börja dricka något helt annat. “och jag ber så hemskt mycket om ursäkt, fint Bridget det kanske är en ursäkt man ska börja med” hon slår sig för pannan och tar ett djupt andetag. “förlåt jag snubblade, vilket inte är så ovanligt” hon ler förlåtande och de flesta män brukade förlåta henne det var hon van vid.

20:22:05 <Traxy>    Kvinnan som snubblat har i alla fall inte förlorat talförmågan på kuppen konstaterar han snabbt, och ger henne ett artigt leende. “Ingen orsak, madam.” Trollkarl som han är så drar han fram trollstaven och får bort kaffefläcken från den ljusbeiga skjortan utan problem. Att han skulle vara hennes hjälte låter väl lite överdrivet, och nog för att hans böcker visat sig vara förvånansvärt populära så har han ändå inte tänkt sig att någon skulle få för sig att börja stalka honom. Kanske borde han oroa sig över det? Men det låter ju så löjligt! Stalka honom? Vadåför? Å andra sidan så verkar hon inte veta vem han är, och det får honom att slappna av. “Kan jag möjligtvis vara er till hjälp när det gäller att ersätta ert kaffe?” föreslår han och erbjuder henne en arm, så att hon inte ska behöva vingla i onödan. Om hon hellre tar det som att han gärna bär hennes böcker och papper och det så gör det honom inget. Hon verkar vara så pass “all over the place” att han hellre hjälper henne tillrätta än att springa åt motsatt håll.

21:29:02 <Elyene> “det är som en gammaldags film” ler hon och nej hon har ingen koll på vem han är men så är hon kanske inte direkt den belästa typen det måste hennes dotter ha fått från sin pappas sida. Om det var det enda hon fått från honom så hade det varit bra. Å andra sidan så var hon fortfarande knäsvag när hon träffade honom och det skulle hon nog alltid vara trots att han aldrig skulle lämna sin fru. Hon hade varit u /…/ alldeles för naiv för att förstå att det inte var särskilt smart att inleda en affär med en gift man och defintivti inte föda hans barn, men hon skulle aldrig någonsin byta bort Caleigh mot något hon var hennes ögonsten. Bridget fattar tag i hans arm och hon går faktiskt ganska bra i sina högklackade skor trots at han sett något helt annat men hon hade glidit ner mellan stenarna och det var inte helt lätt a /…/ men hon klarar det ändå ganska bra. “att vara magiker har sina fördelar” hon syftar på att trolla bort fläckar, “jag borde bjuda dig på kaffe med tanke på att jag spillt ner hela dig” hon var en sån person som ofta sa saker rätt ut och hon tyckte definitivt om att prata.

21:23:05 <Traxy>    “En kopp kaffe skulle inte sitta fel,” erkänner han och ser till att vara ett stöd nu när hon håller i hans arm. “Men jag kanske ska be er om ert namn först? Bob heter jag.” Det skulle inte vara alltför läskigt att bara säga smeknamnet istället för att presentera sig som Robert Malford, författare, pappa till en Hufflepuffprefekt och skolstyrelsemedlem. Samtidigt känns det konstigt att presentera sig som Bob, för det är så familjärt och det som hans fru kallat honom en gång i tiden. Hon hade alltid tyckt om sången “Bobby’s Girl” eftersom hon verkligen hade varit Bobbys flicka, men nu var hon inte längre det. Inte sedan hon hade gått bort när Chris var kanske nio år gammal (Traxy minns inte riktigt exakt). Men det gör honom alldeles för tungsint att tänka på, och en kopp kaffe kan ju inte gärna skada. Det är trevligt att få träffa vuxna människor utan några särskilda förutfattade meningar och krav.

21:47:38 <Elyene>    Nu kanske Bridget inte alltid verkar vara så vuxen men hon kan faktiskt vara seriös men att hela tiden göra allting seriöst gjorde även livet tråkigt och visst hade hon varit med om jobbiga saker i sin uppväxt med en mamma som var så snobbig och som skulle ha den perfekta dottern, inte blev det bättre av att hennes dotter gick och blev på smällen med en man som hon vägrade tala om vem det var. Självklart tog de för givet att han var mugglare, tyvärr var han det inte utan han var gift. Det skulle hon aldrig kunna tala om för hennes dömmande mamma. “förlåt mig lite ouppfostrad, Bridget Mansfield” ler hon mot honom och fortsätter vidare. “känner du till något bra kaffeställe här i närheten? Jag köper ofta precis utanför diagongränden för de har bättre kaffe” hon ler lite. “så Bob vad gör du förutom att fånga upp snubblande kvinnor?” hon hade alltid varit lite klumpig.