Peritus och Griselda är oroade över Sophie

Session Start: Thu Jun 03 16:16:22 2004
Session Ident: #Hogwarts
[16:16] * Now talking in #Hogwarts
[16:16] * Topic is ‘Hogwarts Skola för Häxkonster och Trolldom’
[16:16] * Set by ChanServ on Thu Jun 03 04:51:41

[16:18] <Taura-Tierno> *Peritus går med långa kliv mot den biträdande rektorns kontor. Vad som än hände mellan Sophie och dennas far verkade varit allvarligt, så någon måste han tala med, Han knackar på dörren*

[16:19] <TraXy> “Kom in!” Griselda skjuter upp ett par glasögon på näsan – de envisades hela tiden med att försöka ramla ner. “Ahh, god eftermiddag, Peritus! Hur står det till?”

[16:22] <Taura-Tierno> *Peritus kliver in, och stänger dörren* Åh, tack, det är bara bra, Griselda. Hur är det mer själv? *Hon går fram till skrivbordet som Griselda antagligen sitter vid*

[16:25] <TraXy> “Åhh, ingen fara på taket!” säger hon med ett vänligt leende och visar honom till fåtöljen framför skrivbordet. “Vad kan jag stå till tjänst med idag, då? Jag antar nämligen att du inte är här för att du är sällskapssjuk…”

[16:27] <Taura-Tierno> *Peritus sätter sig ner och ser på Griselda* Tyvärr så har jag något allvarligt jag måste diskutera. Det gäller en elev, Sophie Kingsley. Det var hon som tog en tur t i skogen.

[16:28] <TraXy> “Ahh…” Hon får fundera lite. “Ravenclaw, inte sant?” Griselda nickar lite för sig själv. “Har hon upprepat misstaget?”

[16:31] <Taura-Tierno> *Peritus nickar, och skakar sedan på huvudet* Nej, inte alls. Det här gäller något helt annat. Jag skrev självklart till hennes föräldrar efter regelbrottet, och hennes åkte hit för att tala med henne. När han var klar var Miss Kingsley… Anorlunda. *Hon låter väldigt funderande*

[16:34] <TraXy> “Annorlunda?” Griselda skjuter upp glasögonen på näsan igen. “På vilket sätt då?” Hon ser ut lite grann som en tankfull uggla.

[16:37] <Taura-Tierno> *Peritus ser på henne* Hon verkade… Olycklig, på ett extremt sätt. Utmattad, psykiskt utmattad, skulle jag säga. Det påminnde svagt om effekten en dementor har på någon, med olyckligheten. Hon vägrade att tala med mig, så jag såg till att hon kom tillbaks till uppheållsrummet. Det kan förstås ha varit Miss Kingsley som fått dåligt samvete, men om det kan vara något annat… Så är det allvarligt.

[16:38] <TraXy> Nu ser den biträdande rektorn mycket bekymrad ut. “Verkligen?” Det lät ju nästan otroligt! “Det kanske bara var dåligt samvete?”

[16:41] <Taura-Tierno> *Peritus nickar* Jag hoppas sannerligen att det är det, men om det är något som fadern gjort… Det finns tyvärr föräldrar som inte behandlar sina barn som de bör göra. *Han suckar* Det borde gå att ta reda på om någon lagt någon form av trollformel på henne.

[16:42] <TraXy> “Förvisso…” säger Griselda och rättar till glasögonen ytterligare en gång. “Kanske jag borde tala med flickan i fråga?”

[16:44] <Taura-Tierno> *Peritus nickar* Ja, jag tror att det kan vara bra. Hon verkar inte vilja tala med mig, i alla fall. Hon verkade inte speciellt glad över att jag kontaktade hennes föräldrar.

[16:55] <TraXy> “Nej, men å andra sidan – vilken elev skulle tycka om en sådan sak?” Den för dagen guldlockiga damen ser ner lite i sina papper och ser sedan upp på professorn igen. “Jag skall tala med henne, och se om jag får reda på något.”
[16:57] <TraXy> Griselda väntar på att tösabiten ska dyka upp, nu när hon skickat bud efter henne.

[16:57] <Taura-Tierno> *Peritus nickar* Vad bra. Jag får hoppas att det går bra. *Han reser sig* Adjö, för nu då. *Han går iväg*

[16:58] <TraXy> “Adjö, Peritus.” Hon ler bekymrat mot honom.

[17:01] <Sofia> Sophie står utanför bitr. rektorns rum. Porträttet som hade kallat på henne hade gått iväg. Hon knackar på dörren och undrar vad hon nu har gjort sig skyldig till.

[17:01] <TraXy> “Kom in!” Åh, måtte det vara flickan hon kallat på. Det var det förmodligen. Hon ser förväntansfullt upp från sina papper.

[17:03] <Sofia> Sophie går in och stänger dörren efter sig. Hon knäpper händerna bakom ryggen och hoppas att hon inte är anklagad för något som hon inte har gjort.

[17:04] <TraXy> “Sitt ned, Miss Kingsley,” säger Griselda och visar på en stoppad fåtölj framför det stora skrivbordet.

[17:05] <Sofia> Sophie gör som hon blivit tillsagd. Hennes yttre var lungt, men inom sig höll hon på att spricka av nervositet.

[17:06] <TraXy> “Hur är det med dig egentligen, barn?”

[17:09] <Sofia> Sophie blinkar till. Det där var en fråga som hon inte hade väntat sig. Hon får fram ett: “Tack, det är bara bra med mig, professor Goldhawk” till slut.

[17:13] <TraXy> “Är det riktigt säkert det? Det har kommit till min kännedom att du har tydligen inte varit riktigt dig själv sedan din far var här. Var han mycket arg på dig?”

[17:17] <Sofia> Sophie rycker till, men mumlar sen fram: “Jo, det var han nog.” Hon är mycket noga med att inte se bitr. rektorn i ögonen. Golvet var för närvarande mycket intressant. Att hon inte varit sig själv stämmer. Hennes vänner hade hela tiden frågat henne vad som var fel. Varje gång har hon avvisat dem och sagt att det inte var någonting.

[17:21] <TraXy> Så det var det här han menade, tänker hon bistert och rynkar bekymrat på pannan. “Om han gjort något mot dig han inte borde ha gjort så har även magikervärlden ett polisväsende,” påminner hon.

[17:24] <Sofia> Sophie blinkar till och höjer på huvudet. Vad menade ms Goldhawk egentligen? Visst visste hon att det fanns aurorer och ordningsmän. Det visste väl alla? Hon säger klart och tydligt “Det vet jag att vi ha professorn.”

[17:40] <TraXy> “Utmärkt…” Hon ser fortfarande bekymrad ut. “Han har inte gjort dig illa, väl?”

[17:50] <Sofia> Sophie har hamnat i ett dilemma. Hon vill inte ljuga för någon mer, men nu vet hon inte vad hon ska svara. Kanske…kanske skulle det här vara hennes tillfälle att slippa sin far. Hon säger tyst “Inte mer än vanligt, professorn.”

[17:52] <TraXy> Griselda lutar sig framåt och har bägge armar vilandes mot skrivbordet. Hennes elevers väl var mycket viktigt. Hon ser allvarligt på flickan. “Berätta, barn, berätta, så ska jag hjälpa dig på alla sätt det är möjligt.” Och hon menade det!

[18:00] <Sofia> Sophie rycker till, hon vill inte berätta och kan inte heller. Det hade hennes far sett till. Hon öppnar munnen för att tala, men inget ljud kommer över hennes läppar.

[18:05] <TraXy> Hmm, det var något mystiskt i gärningen här… “Har han lagt en förtrollning över dig som hindrar dig att tala? Du kan nicka ifall det inte går att säga.”

[18:07] <Sofia> Sophie nickar lätt. Bara det var svårt, nu hade hon fått en väldig huvudvärk för sitt tysta svar.

[18:18] <TraXy> “Åh, på så sätt. Nå. Du kan inte skriva ner det heller, antar jag”?

[18:18] <Sofia> Sophie skakar på huvudet. Nu känner hon inte alls för att berätta.

[18:20] <TraXy> “Det borde ju falla under svartkonster, det.” Den biträdande rektorn nickar för sig själv. “Du mår uppenbarligen inte bra, och har dessutom förhindrats från att tala om det, och det är inte något att se lätt på, varken för mig som professor eller för dem på Trolldomsministeriet. Förbannelsen ska brytas!” Allvarligt, mycket allvarligt, ser hon på Sophie. “Jag ska göra allt jag kan för att rädda dig från vad hemskt det än är du har råkat ut för, barn.” Sivilda Savence borde kunna hjälpa till, hon var ju trots allt anställd för sina kunskaper inom svartkonster.

[18:23] <Sofia> Sophie hör på, men förstår inte riktigt allt som professorn säger.

[18:26] <TraXy> Griselda ler tappert mot den lilla flickan. “Det är ingen fara, barn, vi ska allt se till att hjälpa dig, det lovar jag dig. Jag ska genast börja. Under tiden kan du återgå till dina kamrater.”

[18:27] <Sofia> Sophie nickar och reser sig upp, hennes talförmåga var tillbaka och hon får fram ett mummel innan hon går ut från rummet.

[18:31] <TraXy> När Sophie har gått skriver Griselda ett brev till Sivilda och ber henne uppsöka henne, men det tar vi i forumet istället.

Session Close: Thu Jun 03 18:31:27 2004