TDL1a – Elliott m.fl.

Safir
PostPosted: Thu Feb 12, 2009 12:52
Logan Sand öppnade klassrumsdörren. Det var 10 minuter kvar tills lektionen skulle börja, men det brukade alltid vara några elever som var i ovanligt god tid. Logan Sand har vänliga bruna ögon, ljusbrunt hår och är för dagen klädd i en klarblå klädnad, är man elevhemsföreståndare för Ravenclaw så… Fängelsehålan är idag ordentligt upplyst av facklor och ljuset speglar sig i Logans halvmåneformade glasögon där han går omkring och plockar ihop lite olika saker från klassrummets skåp, samt stannar och sneglar på sina anteckningar som ligger på katedern.

TraXy
PostPosted: Thu Feb 12, 2009 14:11
Hufflepuffaren Elliott Hoover har ännu inte fått ett saftigt poängavdrag och strafftjänst med professor Fisher, så han är fortfarande på bra humör. Han har väl kanske kommit på att Merula kan spå och håller på att smida planer för vad han ska göra åt detta problem, för det var ju verkligen ett problem. Stod det i Bibeln att man inte fick spå så skulle man inte göra det heller. Han kommer in i klassrummet och sätter sig ned på en ledig plats och hälsar artigt på läraren. Trolldrycker? Fanns det trolldrycker man kunde dricka så att man blev lika muskulös som Karl-Alfred med sin spenat?

Foxears
PostPosted: Thu Feb 12, 2009 22:10
Selma kommer också in i klassrummet, straxt efter Elliot. Hon får syn på Hufflepuffpojken som hon har pratat köttätande växter med bland annat så hon slår sig ner bredvid honom.
“Hej!” hälsar hon glatt. “Har du blitt biten av några växter?”
Hon ler och lutar sig bakåt på stolen så att den vickar bakåt. Det är en ganska härlig känsla, ungefär som att man flyger. Fast hon längtar till första kvastflygningslektionen för då ska hon lära sig att flyga på riktigt.

Viggo
PostPosted: Thu Feb 12, 2009 22:16
Edmund Amend, en pigg ravenclaware, går in i klassrummet och hälsar glatt på sin elevhemsföreståndare tillika professor i detta ämne innan han ser sig om efter en plats. Det här ämnet hade han väntat på, dels för att han kunde tänka sig en framtid som trolldrycksmakare och dels för att Logan Sand skulle undervisa. Han ser två elever som han känner igen, en hufflepuffpojke och en gryffindorflicka.
“Hej, får jag sitta här?” Frågar han men väntar inte länge på ett svar. Han sätter sig ned och ler mot dem. “Jag heter Edmund.” Presenterar han sig och hoppas att han inte stört dem. Det vore kul om de kunde bli kompisar, de har ju trots allt haft en del lektioner ihop.

Liz
PostPosted: Fri Feb 13, 2009 15:15
Slytherinaren Jasmine Stainthorp träder också in i klassrummet, som vanligt med det blonda håret på svaj. Hon ler och hälsar artigt på professorn innan hon slår sig ner vid en bänk långt ifrån de andra eleverna från de andra elevhemmen. Men hon sitter för den delen inte ensam; en del andra slytherinare slår sig ner kring henne. Hon samtalar lite med dem, men inte mer än nödvändigt. Att vara social har aldrig varit hennes starka sida, hon är självklart allmänt artig och väluppfostrad, men för den delen behöver man inte prata jämt och ständigt, tycker Jasmine. Hon ser fram emot den här lektionen och är säker på att vad de än skulle göra idag så skulle hon klara det galant.

Funa
PostPosted: Mon Feb 16, 2009 13:38
Summer Fletcher är en av de från elevhemmet Slytherin som slår sig ner bredvid Jasmine Stainthorp. Hon var här före sin syster, och hon kände väl att de inte behövde sitta bredvid varandra varje lektion. Nu skulle hon sitta bredvid Jasmine som sagt var, så fick Rain säga vad hon ville om den saken. I och för sig var inte Rain socialt handikappad så det skulle nog gå bra, hon skulle förmodligen inte ens bli sur, förhoppningsvis.

Safir
PostPosted: Sat Feb 21, 2009 11:00
När eleverna har hälsat på Logan har de fått ett litet leende och en nickning till svar, ett lite bredare leende får eleverna i det egna elevhemmet. Men nu var det visst dags att börja!
De sista Ravenclaweleverna har precis satt sig när Logan reser sig från stolen bakom katedern, med en elegant knyck på handen med trollstaven stänger han dörren. Den går igen med ett lagom högt ljud, tillräckligt högt för att markera att nu är det allvar, men inte så högt att väggarna skångrar och flaskor faller ner från hyllor.
“Välkomna!” säger han och tittar ut på klassen. “Mitt namn är Logan Sand och idag ska vi koka ihop en liten användbar trolldryck!” Kritan på svarta tavlan har nu skrivit Logan Sand med tydliga bokstäver.

“Trolldrycksvetenskap är en mycket exakt vetenskap! Här förekommer nästan aldrig några trollformler, vi använder alltså trollstavarna extremt sällan och en del av er skulle kanske säga att trolldryckslära inte ens är magi!”
Han tittade på två elever tills de skuldmedvetna slutade viska och fortsatte sedan.
“Hur magiskt skulle ni tycka att florsländor och bolmört kokat i vatten är? Inte alls! är mitt svar! Det kan vilken mugglare som helst göra.” Han såg ut över hela klassen.
“Magin i trolldryckslära ligger i den varsamma, och korrekta, hanteringen av ingredienser och hur man tillreder dem! Fel hanterat blir det inte mer än ett hopkok av dyrbara ingredienser som inte ens skulle fungera som gödningsmedel åt ogräs! Så var snälla och slå upp sidan 4 i Ettusen örter och Svampar och läs den oerhört nyttiga texten om säkerhet kring trolldrycker medan jag förbereder en liten grej…

På sidan 4 står det
Trolldryckssäkerhet
Säkerheten när man blandar trolldrycker är oerhört viktig. Det kan hända en hel rad med olyckor om man inte ser efter var man håller till, vilka ingredienserna är och att de är ”färska”, att man rengör sina kittlar ordentligt osv.

Utdrag ur de Internationella säkerhetsföreskrifterna för Trolldrycker:

• Trolldrycker ska alltid förvaras i speciella bägare som klarar ändamålet. De ska vara noggrant märkta för att uppvisa vad som finns inuti. I vissa fall ska även namnet på den som har tillrett trolldrycken finnas på flaskan. (för mer instruktioner se broschyr nr 3)
• Kittlar/bägare ska alltid rengöras efter att en trolldryck blandats för att försäkra säkerheten.
• Misslyckade trolldrycker ska hanteras varsamt och förstöras i speciellt avsedda kärl enligt de nedanstående föreskrifterna. (se sidan 53)
• Oidentifierade trolldrycker ska genast skickas till den avdelning som handskas med dessa. Detta skiljer sig från land till land. Tillägg: I England ska dessa skickas till avdelningen för identifikation av magiska substanser på St Mungos.
• Skyddsutrustning ska alltid finnas till hands. Skyddsglasögon och drakskinnshandskar ska alltid användas. (för full lista över skyddsutrustning se broschyr nr 2)
• Se alltid till att ingredienserna är i enlighet med minimumstandard för trolldrycksingredienser.
• Var och en ansvarar på egen hand för att dessa föreskrifter följs.

Funa
PostPosted: Wed Feb 25, 2009 13:35
Summer lyssnar naturligtvis på professorns ord och försöker ta in det som bordes ta in. Fast hon tar det inte helt på allvar faktiskt då trolldryckslära inte verkar så där jätteintressant så att hon behöver vara som en… som en… ja som en jätte uppmärksam elev som slickar i sig vartenda ord. Självklart läser hon det som står i boken, men inte så noggrant. Det går ju att läsa om igen va? Fast hon hoppas ändå att dem ska få börja blanda ihop saker snart, för det är roligare än att bara sitta och läsa.

Foxears
PostPosted: Thu Mar 05, 2009 22:22
Typiskt också, läsning. Selma hade inte så jättelätt för att läsa och om det dök upp svåra ord var hon helt körd. Hon stannade och stakade sig vid långa krångliga ord som internationella, säkerhetsföreskriftena, drakskinnshanskar, med mera. Hon läser därför väldigt långsamt, men ändå inte överdrivet långsamt för en elvaåring. När hon väl är klar med texten har hon inte riktigt kunnat ta in innehållet, men tror att hon hade uppfattat poängen som var att man skulle vara försiktig och skydda sig (vilket man bör även i andra sammanhang som denna elvaåring inte är insatt i).

Viggo
PostPosted: Sun Mar 15, 2009 10:43
Edmund älskar trolldryckslära och lyssnar såklart på allt professor Sand säger. Nu har han ju redan läst boken två gånger minst och kan det här men för att göra sin professor nöjd läser han en gång till och är noggrann med att upprepa allting i huvudet så att det fastnar ännu bättre. Han kan knappt vänta tills de får börja göra sina egna trolldrycker, då kommer hans kunskap sättas på prov.

Safir
PostPosted: Mon Mar 16, 2009 19:43
När han uppfattar att de flesta eleverna verkar ha läst färdigt tar Logan till orda igen.

“Så… På förekommen anledning ska vi idag brygga en rengöringskräm för bland annat kittlar och bägare. Men först ska jag lite snabbt demonstrera vad som händer om man slarvat med att tvätta bort smutsen!”
Han håller upp en glasbägare inför klassen. Alla kan se att det finns ett tunnt bottenlager av något vitaktigt i den. Logan häller i 2 olika vätskor och rör om.
Inget händer.
“När jag nu tillsätter råtthjärnan så ska röda, kaneldoftande gnistor spruta upp ur burken” meddelar han. “Men…! Eftersom bägaren inte var ren, så vet man ju inte vad som kommer att inträffa! Ni som sitter här längst fram kan backa stolarna en meter!” Logan vet i och för sig vad som ska hända, för detta är en specialpreparerad smuts, men det behöver ju inte eleverna veta.
Han tar en råtthjärna och släpper ner i blandningen och så snart den sjunkt ner på botten börjar det spraka om blandningen och en tjock blå rök bolmar upp och lukten av curry sprider sig i klassrummet. När röken har lagt sig så ler han.
“Intressant, men inte precis det resultat man vi hade velat ha den här gången…” kommenterar han. “Tänk då på vad ett tuggummi eller annat godis kan ställa till med här inne… I läxa till nästa vecka vill jag därför ha en en fot lång uppsats om vilken av punkterna om trolldryckssäkerhet ni anser viktigast, och varför!”
Han tittar ut över klassen med ett brett leende. “Och nu till dagens brygd! Det är bara att sätta igång!”
Han viftar med trollstaven och kritan skriver blixtsnabbt:

Rengöringskräm
Ingredienser
1 liter vatten
5 dl pulveriserad maizenarot
5 msk honung
3 krossade rödbaggar
5 torkade kvistar av grå renlav
1 torkat gristryne (pulveriserat)

Utförande

1. Häll upp vattnet i en kittel och låt detta koka upp samtidigt som du maler maizenaroten.
2. Vattnet ska koka häftigt samtidigt som maizenaroten tillförs.
3. Sänk värmen och rör om medsols i fem minuter.
4. Rengöringskrämen har nu fått en fastare konsistens och är blaskvit samt luktfri.
5. Häll i tre av matskedarna honung och rör om tills den smälter.
6. Krossa rödbaggarna noga och blanda ihop det med resterande honung och häll sedan försiktigt ner detta i krämen.
7. Rör om exakt fem gånger motsols.
8. Krämen får genast en knallröd färg och bör ha en söt lukt.
9. Låt puttra i fjorton minuter.
10. Separera kvistarna av den gråa renlaven och lägg i en kvist i taget varje minut.
11. Rör om ordentligt och låt puttra i fem minuter.
12. Rengöringskrämen bör ha en glansig rödgrå yta och lukta starkt av lavendel.
13. Mal ner gristrynet fint. Tillsätt hela på en gång.
14. Krämen borde bli fastare och den röda färgen ska ha tonats bort och ersatts av en gråglansig yta.
15. Låt puttra i sju minuter på svag värme.
16. Du kommer nu känna att lavendeldoften ersätts av en mer frän doft som liknar rutten fisk.
17. Ta krämen från elden efter de sju minuterarna och häll upp nästan alltihop i en burk.

“Varsågoda och börja!” säger Logan entusiastiskt.

Funa
PostPosted: Sun Mar 22, 2009 14:41
Summer tittar intresserat på då professor Sand fixar och har sig bakom katedern, men när han plockar fram råtthjärnorna blir hon äcklad och ryggar tillbaka i stolen. Det syns verkligen i hennes ansiktsuttryck vad hon tycker om hjärnor. Känslan av äckel ligger kvar när den blå röken stiger mot taket. Currydoften gör inte heller saken bättre, det är nästan så att Summer får kväljningar. En trist läxa också, nej trolldryckslära var väl kanske inte så kul egentligen.

Fy vad trist att göra en rengöringskräm tyckte Summer, hon blev inte alls entusiastisk över dagens uppgift, men hon tänkte inte göra någon scen av det utan gick snällt och hämtade alla ingredienserna som skulle ner i krämen. Hon återvänder till sin plats och synar allt hon har där. Gristryne, fy. Det var också äckligt. Hon häller upp vattnet i kitteln och börjar därefter mala maizenarot. Det var inte äckligt så det gick faktiskt bra.

Viggo
PostPosted: Sun Mar 22, 2009 17:27
Edmund antecknar professor Sands ord och ler sedan strålande. Nog för att pojken inte älskar läxor men trolldryckslära är så roligt, han skulle säkert kunna skriva en hel bok om det men en fot lång uppsats räcker nog för tillfället.
Sedan är det elevernas tur att göra sin egen rengöringskräm och Edmund är eld och lågor. Han häller i en liter vatten i sin kittel, maler maizenaroten och häller i det i kitteln när vattnet kokar. I en väldig fart fortsätter han följa instruktionerna och får ibland hejda sig en aning för att inte göra någonting för hastigt.

Safir
PostPosted: Wed Mar 25, 2009 20:07
Logan går omkring i klassrummet, svarar på frågor om någon räcker upp handen, kommer med tips, kommentarer och uppmuntrande leenden. Det var alltid roligt att se ettornas första försök och ibland kunde man redan nu se om någon elev verkade utkristallisera sig åt ena eller andra hållet…
“Maizenapulvret börjar se bra ut Fletcher” säger Logan när han går förbi Summers bänk och nickar åt tvillingen. Hur 17 skulle han kunna hålla isär dem? Nåja, de skulle väl märka sina brygder som alla andra, så han fick väl hoppas på att de var ungefär lika duktiga.

Funa
PostPosted: Fri Mar 27, 2009 09:44
Summer log självbelåtet när professorn kommenterade hennes arbete i så positiva ordalag. Självklart arbetade hon bra, vad annars? Hon var inte riktigt säker på vad häftigt kokande vatten var, men det bubblade i alla fall i kitteln då hon hällde i sin maizenarot. Rätt mängd var det kanske inte heller… Summer stod och funderade en stund medan det började koka allt mer i kitteln. Små ljusgula klumpar steg till ytan och hon rynkade på ögonbrynen. Hon läste en gång till i receptet och insåg att hon skulle sänka värmen och röra i kitteln i fem minuter.
”Medsols”, muttrade hon för sig själv, och rykte sedan på axlarna. Hon tog noga tiden då hon började röra lite hit och dit i kitteln. Fem minuter var det ju, och professorn hade väl sagt något med att man skulle vara noga eller nått sånt. Med tiden blev konsistensen lite fastare, även om klumparna var kvar. När hon tittade ner i sin bänkkamrats kittel insåg hon att hennes inte var lika fast. Hon hällde ner lite mer maizena som blivit över av någon anledning. Trots klumparna var hon väl ändå på rätt väg. Blandningen var luktfri och blaskvit, fast med klumpar då. Äh, spelar roll, tänkte Summer och övergick till att häll i lite honung. Det var kletigt och klibbigt. Hon kunde inte låta bli att smaka på honungen, det var sött och gott.

Viggo
PostPosted: Mon Mar 30, 2009 12:02
Edmund tittade ned på sin brygd och var riktigt nöjd med den hittills. Han tog rätt mängd av den kletiga honungen och petade ned det i brygden. Rödbaggarna krossades och blandades med resten av honungen innan allt försiktigt åkte ned i kitteln. Fem gånger motsols och så börjar krämen lukta gott medan färgen går från ingenting till rött.
Edmund tycker att det går så sakta då han står och stoppar ned en renlavskvist åt gången varje minut, det är synd att man inte bara kan hälla i ingredienserna… fast då skulle ju alla kunna bli duktiga trolldrycksmakare och svårighetsgraden skulle försvinna. Nä, det verkade för trist så han suckar tyst och sniffar glatt på lavendeldoften som kommer upp ur kitteln. När han ska mala ned gristrynet försöker han att inte tänka på den stackars grisen som ändå redan är död, öser i allt på en gång och efter några minuter andas han genom munnen för att slippa den äckliga lukten av rutten fisk. Han häller upp nästan allt i en burk, för det står så på tavlan, och ser sig om för att kanske hitta någon elev att hjälpa.

Funa
PostPosted: Thu Apr 02, 2009 15:05
Brygden fick puttra svagt medan hon krossade rödbaggarna med en något äcklad min. När det var klart upptäckte hon att hon visst skulle behålla lite av honungen för att blanda ihop den med skalbaggarna. Äh, vad spelar det för roll tänkte Summer och slängde i skiten och rörde om lite sporadiskt. Den klumpiga krämen, gick från snorgult till knallrött. Det hade visserligen varit helt rätt om inte en tjock röd rök nu började bolma ur kitteln. Till slut såg hon inte handen framför sig, och hon började hosta. Röken var kvävande…
”Ahaag”, och lite allmänt gurgel var det ända hon fick fram mellan hostattackerna.

Safir
PostPosted: Mon Apr 06, 2009 07:22
Logan kommer fram till Summers bänk och lyfter bestämt av kitteln från elden. “Miss Fletcher, ni måste ha glömt att blanda rödbaggarna med honungen? Sockret i honungen neuraliserar nämligen vissa ämnen i skalbaggarna och gör dem mindre frätande…” Han hostar till. “Evanesco!” Kittelns innehåll försvinner och Logan tittar på klockan. “Tyvärr hinner ni inte börja om, det finns inte tid till det… Men ni borde hinna göra läxan på den tid som är kvar istället! Ni ska se att det går bättre nästa gång, när ni följer receptet ordentligt!” Han ler uppmuntrande mot henne och skyndar vidare mot en elev som ser djupt fundersam ut och räcker upp handen.

Funa
PostPosted: Mon Apr 06, 2009 16:45
Det är tur att Summer inte kan se sig själv just nu. Den röda röken har tydligen färgat sig på hennes ansikte, hela hon är knallröd i skinnet och det beror inte enbart på genans. Förmodligen har även hennes närmaste bänkkamrater samt Sand själv drabbats av detta om de kommit i kontakt med den röda röken. Huden känns spänd och lätt svullen, hon har verkligen inte lust att sätta sig och göra läxan i detta skick. Vad sjutton var det som gick fel? Jävla Sand jävel!

Liz
PostPosted: Mon Apr 13, 2009 10:24
Trolldryckslära verkade vara helt okej, tyckte Jasmine medan hon började med sin trolldryck. Det verkade inte vara allt för svårt, och även om professor Sand var elevhemsföreståndare för Ravenclaw så verkade han ha lite vett i skallen ändå, trots allt.
Jasmine började med att läsa, såklart, och sedan kokade hon upp vattnet och malde maizenaroten. Allt gick bra, och väldigt snabbt faktiskt, trolldryckslära verkade vara en av hennes starka sidor. Och det kan vara användbart också, tänk vad mycket roligt man kunde göra med dessa drycker! Hon skulle gärna ville testa någon rolig dryck på någon mugglarfödd, det skulle vara roligt att se. Men tyvärr verkade lärarna ha ögon överallt och Jasmine hade mer vett än så, hon ville absolut inte orsaka poängavdrag för sitt älskade elevhem Slytherin. Jasmine kikade lite på Summers dryck bredvid, och den såg inte lika bra ut som hennes egen. Undrade vad Summer gjorde för fel, och hon hoppades innerligt att det inte skulle få för stora konsekvenser. Hon satt trots allt bredvid Summer, och hon ville inte få sin klädnad nersmutsad eller något ännu värre. Jasmine var i nästan klar med sin dryck när det hände, röd rök började stiga upp ur Summers kittel. Till slut såg Jasmine ingenting och kunde inte ens hitta sin kittel som stod någonstans framför henne på bänken. Allt Jasmine fick fram var hostattacker, och nysattacker. Nös hon inte så hostade hon och vice versa.
När professor Sand kommer och trollar bort innehållet i Summers kittel ler Jasmine så tacksamt hon kan mot preofessorn. Sedan ser hon till sin fasa att hennes armar är helt röda! Och det kliar och svider i ansiktet också. Det var Summers dumma trolldryck som gjort det här! Summer var ju livsfarlig att sitta bredvid på lektioner, om hon inte tände eld på fjädrar så misshandlade hon sina bänkkamrater med en livsfarlig trolldryck. Okej, hon kanske överdrev lite, men hennes vackra hy! Stackars den… hon blängde lite på Summer och försökte fortsätta med sin trolldryck så gott det gick ändå.

Funa
PostPosted: Tue Apr 28, 2009 09:47
Summer tittar på Jasmine samtidigt som hon försiktigt känner på sitt ansikte. Jasmine är röd i ansiktet, och Summer får en känsla av att det är hon nog med eftersom det känns så konstigt. Hon tittar på sina händer, de är också röda.
”Jasmine, du är alldeles röd i ansiktet”, viskar Summer till henne med fasa. ”Är jag också röd?” Tänk om det inte gick bort? Tänk om hon fick gå röd resten av livet. Åh, hon hatade trolldryckslära. Det kändes som hon skulle börja gråta. Vad hade hon gjort? Nu skulle det definitivt gå att se skillnad på henne och hennes syster. Den söta skulle vara Rain och hon skulle vara den röda.

Safir
PostPosted: Tue May 05, 2009 06:49
Logan noterar knappt att hans högra arm är röd och lite svullen av röken den kommit i kontakt med, höll man på med trolldrycker så blev man lätt immun mot det mesta. Att hans högra kind är lite röd är heller inget han kommer att märka, inte förrän han ska raka sig före middagen ikväll. Däremot noterar han att slytherinflickorna viskar med varandra, men de viskar inte så högt att de stör de andra, som håller på att räkna minutrar och greja med sina pinnar vid det här laget.

“När ni är klara, så kan ni hälla nästan alltihop i en glasburk, som ni märker med namn och elevhem, och ställer fram här på katedern” säger han vänligt när han gått fram till katedern. “Häll hett vatten i kitteln och se smutsen liksom smälta bort! Glöm inte diska era verktyg också! Sedan gör ni rent bänkarna genom att skura dem, så att det inte finns något kvar som kan förstöra för nästa elev!” Logan ler uppmuntrande mot dem.

TraXy
PostPosted: Sun May 10, 2009 17:05
Trolldryckssäkerhet verkade viktigt, och han ville inte gärna att lite smuts skulle göra att istället för Karl-Alfreds mega-underarmar så skulle kanske armarna ramla av, så han studerar noga de där reglerna och bestämmelserna och bestämmer sig för att följa dem som om… som om de vore som Budorden! Inte riktigt som Budorden, dock, för det skulle säkert gå emot Budordet om att inte vara havande med andra Gudar jämte Gud fader själv.

*jump cut*

Rengöringskräm lät som att det var något användbart. Kanske var det något han kunde ge till Laura i födelsedagspresent? Hon använde ju en massa olika krämer och mojs till sitt ansikte och så, för att hon ville göra sig snygg och imponera på pojkar. Nu förstod inte Elliott alls varför det skulle imponera på pojkar att kleta in ansiktet med en massa kladd och sedan röka till på köpet, men han var inte riktigt i rätt ålder än så länge. Kanske skulle han kunna tänkas förstå saken lite bättre i framtiden.

Han sitter inte längst fram, men han ryggar ändå tillbaka lite i väntan på vad som ska ske. Det var något grått och slemmigt som läraren hällde ner i bägaren i alla fall och sedan var det som att någon slängt in folie i micron och så började det lukta curry så att han blev alldeles hungrig. Han skriver genast ner läxan de skulle ha till nästa vecka och skattar sig sedan lycklig att det inte var något värre än att det sprakade lite. Tänk om det exploderat och hela slottet hade sprängts i luften? Då skulle hans morfar bli ledsen!

När det blir dags att börja med trolldrycken så tar han och går fram och hämtar sakerna som behövs och sätter igång att följa instruktionerna i tur och ordning. Det här var lite som att laga mat, och det… hade aldrig varit hans starkaste sida, kan erkännas. Det är lite svårt att veta vilket som är medsols och vilket som är motsols så han rör lite åt bägge håll för att vara på den säkra sidan. Krossa skalbaggar var alldeles för äckligt, så han häller i dem som de är direkt i kitteln och tillsätter sedan honungen. Med andra ord är den varken blaskvit eller luktfri, utan snarare är den snorgul och luktar som surnad tvätt. Fastare konsistens har den dock onekligen – det är som tjock gyttja, ungefär, och den blir inte knallröd och får en söt lukt heller innan han låter den puttra i femton minuter (han glömde titta på klockan ordentligt), för den är olivgrön och luktar skokräm när han häller i renlaven lite pö om pö. Han rör om för glatta livet och låter den puttra på bäst den kan och i slänger i ett hackat gristryne och inte blir krämen särskilt rödgrå och lavendelluktande, eller ens blir grå och luktar rutten fisk. Det närmsta han kommer är en sorts beige, strömmingluktande röra som han får skynda sig att sleva upp i en burk innan det hårdnar ungefär som cement.

Elliott är jättestolt över sin rengöringskräm och skriver sitt namn på en etikett och fäster den på burken som han lämnar in till läraren: Elliott Hoover, Hufflepuff. När han återvänt till sin plats upptäcker han att han inte kan röra sleven längre eftersom krämen nu har stelnat totalt. Enda sättet att få ren den skulle vara med magi eller med hammare och mejsel, möjligtvis dynamit, men nu har han inget sådant att tillgå, så han försöker att skrubba ur den med en diskborste. Flera andra elever hinner gå eftersom det inte händer ett jota i kitteln, men Elliott kämpar på ändå. Skam den som ger sig!

Viggo
PostPosted: Mon May 11, 2009 19:44
Edmund gör som professorn instruerar dem och skriver prydligt sitt namn på burken där hans rengöringskräm nu ligger i. Sedan går han försiktigt fram till professorns kateder och ställer ned burken där. När han kommer tillbaka till bänken är det städa som gäller och det är han bra på, det blir skinande rent på bänken och även föremålen han använt blänker obefläckade. Han packar ihop sina lektionssaker, hänger väskan över axeln och säger “hej då” till professor Sand innan han går därifrån med ett litet leende på läpparna. Han älskar trolldryckslära och en dag vill han nog bli en professor i det ämnet också.

Funa
PostPosted: Tue May 12, 2009 07:44
För Summer finns det inte mycket att hälla i en glasburk, och lika bra är det, kanske. Underläppen putar ut, hon är sur och röd. Hon vill inte vara röd, hon vill bli av med det röda, även om den idioten Sand verkar tycka att det är schysst att gå runt röd. Summer räcker upp handen.
”Professor Sand, ursäkta mig”, säger hon sammanbitet med putande underläpp, hur nu det går ihop?

Safir
PostPosted: Tue May 12, 2009 12:35
Logan noterar Edgars kämpande och ler lite för sig själv. En som slarvat, och somliga straffar Gud genast, det visste man ju om man var religiös… Nu är Logan inte särdeles troende, och eftersom han inte har hunnit uppfatta att den unge mannen som sliter med en diskborste är det, så säger han bara, så alla i klassrummet kan höra att “Ni som eventuellt behöver låna rengöringskräm, kan ta lite ur burken som står där borta på bänken…” han pekar “…och göra rent era kittlar och redskap med. Och bänkarna!”
Sedan noterar han att Summer försöker tala med honom. “Ja miss Fletcher?” leendet är vänligt, flickan kanske hade någon intelligent fråga om läxan eller så.

Funa
PostPosted: Thu May 14, 2009 07:17
”Professor Sand, Stainthorp är röd, du är röd är jag också röd? Jag vill inte vara röd sir”, konstaterade Summer desperat och hoppades på att Sandjäveln skulle förstå hennes belägenhet. Inte tänkte han väl sig att hon skulle gå runt så här… resten av sitt liv. Även om han verkade tycka att det var okej, så tyckte verkligen inte Summer det. Hon tänkte minsann inte städa efter sig innan hon fått den här saken utredd och hon återgått till sin normala färg.

Foxears
PostPosted: Sun May 17, 2009 20:44
Rengöringskräm lät inte alls speciellt spännande utan snarare tråkigt och onödigt precis som att städa sitt rum eller duka innan maten. Fast de var ju tvungna att göra det så Selma hade väl inget val. Hon klottrar i alla fall ner läxan, den var väl mer intressant för då kunde man ju hitta på lite själv. Hon reste på sig samtidigt som de andra eleverna och hämtade ingredienser. Sedan slog hon sig ner på bänken och kollade på receptet på tavlan. Hon hällde upp en liter vatten på ett ungefär i kitteln och hoppades att det snart skulle börja koka. Hon började mala den där konstiga roten också, inte så jättenoga här heller, men varför skulle man vara exakt? När vattnet bubblade på för fullt så att Selma trodde att det snart skulle skvätta på henne står hon lite på avstånd och använder en lång sked som hon tillför den där roten med. Sedan var det att sänka värmen ja, men hur mycket? Hon testar att sänka till hälften och rör om direkt efter åt det håll som klockan går. Det luktade ingenting om det där vita blaskiga i kitteln och hon häller i lite honung, ungefär tre matskedar även om de kanske är lite tilltagna, men Selma gillar honung och tänker inte alls på att det här inte är någonting hon ska äta senare.

Vissa kanske har problem med insekter, såväl levande som döda, men inte Selma. Hon är okej med dem, till och med att krossa dem. Det var ju faktiskt lite spännande att se hur de gick sönder. Sen skulle man blanda dem med honungen också. Selma tar fram en liten bägare där hon soppar ner de krossade baggarna och slevar sedan i två matskedar honung, igen något tilltagna. Hon blandar om häftigt i bägaren och för sedan över allting till kitteln. Så skulle hon röra om fem gånger, åt andra hållet den här gången. Nu blev det hela rött också även om hon ser att pojken i bänken framför har en mer röd färg än hennes som är lite åt det oranga hållet. Hennes brygd har dessutom den söta doften av honung.

Hon slänger en blick på klockan som förhoppningsvis finns i klassrummet och räknar ut var den långa visaren borde peka när hon ska börja lägga i de där kvistarna. Medan hon väntar så separerar hon kvistarna och sedan bläddrar hon lite i sin lärobok för att se om det finns någonting spännande som de kommer att få lära sig. Hon bläddrar förbi ett avsnitt om glömskedryck. Det verkade ju lite coolt sådär. Snart har de fjorton (eller blev det femton?) minuterna gått och Selma lägger i kvistarna. Det känns ganska segt att vänta en minut mellan varje kvist och Selma har bra lust att slänga i alla på en gång, men hon låter bli, det är bara de två sista som kommer i samtidigt utav “misstag”. Hon rör om brygden och låter den puttra sina fem minuter. Den börjar lukta någon form av blomma nu, och honung. Hon känner hela tiden en svag doft av honung från sin brygd. Hon mal gristrynet, det däremot känns lite mer äckligt, och lägger det sedan i brygden.

Rutten fisk och honung är någonting som inte går ihop bestämmer sig Selma för när brygden alltmer börjar få den äckliga doften. Hon tar försiktigt bort den varma kitteln från elden och försöker träffa burken hon ska hälla ner den i. Lite kommer utanför. Krämen är ganska lyckad om än inte helt enligt beskrivning då den har en lite gulaktig ton under det gråa och fortfarande luktar lite honung. Selma är i alla fall nöjd. Hon har gjort det alldeles själv utan att fråga någon i hela världen. Hon hade ju i alla fall inte kladdat ner hela sig själva med nåt konstigt rött som vissa andra noterar hon när hon får syn på den röra som är borta hos några av Slytherineleverna.

Safir
PostPosted: Sat May 30, 2009 10:05
“Röd?” Logan ler lite. “Ja minsann, det är vi…” säger han och skrattar till. “Sån’t som händer när man slarvar med trolldrycker… Det går bort efter några dagar, inget att hetsa upp sig över.” Han ler mot Stainthorp, som drabbats trots att hon är oskyldig. “Tur att ni inte gjorde samma fel, då hade vi varit eldröda vid det här laget! Fast då hade vi kunnat sitta på Gryffindorsidan i matchen på lördag utan att någon skulle reagera.” Han blinkar åt dem och gör sig beredd att gå bort till Selma för att se hur det gick för flickan.

Funa
PostPosted: Mon Jun 01, 2009 06:32
Vem tror han att han är? Ska hon behöva gå runt så här? Röd som en, som en… Tomat! Han bara skrattar åt henne som om det var roligt på något sätt, och det är inte alls roligt, inte alls. Hur kan han! Hon vill inte gå runt så här i några dagar, hon vill att det ska vara borta nu med en gång. Strunt samma hur Sandjäveln och Jasmine ser ut, nu är det henne det handlar om.
”Men jag kan inte gå runt så här… sir”, säger hon desperat med gäll röst, och tårar hotar att välla upp ur ögonen. Hon skulle bli mobbad! Och vad skulle Diemos säga, det var fruktansvärt. Han skämt om Gryffindor är verkligen inte ett dugg roligt, det är en… förolämpning.
”Ta bort det”, kommenderar hon med en elvaårings fjuttiga lilla auktoritet.

Safir
PostPosted: Wed Jun 03, 2009 11:33
“Miss Fletcher” säger han tålmodigt. “Det går inte. Ni har slarvat med receptet och nu får ni, och vi andra, stå ert kast.” Han rycker på axlarna. “Det bleknar rätt snabbt, inom en vecka kommer det att vara borta.” Han tittar på sin röda arm. “Försöker ni skrubba bort det i badet kommer det bara att sluta med att ni dessutom får ont i skinnet, så det kan jag verkligen inte rekommendera. Var med om att en pojke skrubbade tills han blödde, vilket gav sår som tog ännu längre tid att försvinna, än vad färgen skulle gjort. Fråga någon av era äldre elevhemskamrater, de kanske har något smink som kan dämpa det hela en smula. Kanske.” Han ler lite beklagande och tittar på klockan. “Nu får ni skynda på lite med städningen, lektionen är slut om tre minuter!”

Funa
PostPosted: Thu Jun 04, 2009 07:37
”Inom en vecka”, utbrister Summer och ögonen håller på att ploppa ut ur hennes ögonhålor. Ska hon gå runt och vara röd i hela ansiktet i en hel vecka? Det är lika bra att hon tar något gift och försvinner från denna jord, nu med en gång. Sand verkar vara helt lost i huvudet. Hon tänker inte gå runt röd, det var inte hennes fel att det blev så här, det var sandjävulens fel. Han ska väl inte ge dem såna här farliga recept som gör att man blir röd, och sedan blodig om man försökte tvätta bort det. Hon tänker uppsöka någon mer intelligent person. Säkert kan de hjälpa henne i sjukhusflygeln, hon tänker gå upp dit nu och stanna där tills hon blir sig själv igen. Snabbt som attan städar hon undan och hör inte ens fnissen och tisslet och tasslet som riktas åt hennes håll, så upprörd är hon.
”En hel vecka”, muttrar hon för sig själv då hon äntligen är klar. Hon har då inte städat perfekt, men det skiter hon i hon ska upp till sjukhusflygeln och bli botad. För att ingen ska se hur hon ser ut i korridoren drar hon på sig manteln och försöker dölja sitt ansikte med huvan så gott det går, innan hon skyndar sig iväg mot sjukhusflygeln.

TraXy
PostPosted: Mon Jun 08, 2009 10:14
Elliott (inte Edgar ;)) tar för sig lite av krämen, men han lär behöva en borttrollningsförtrollning till hjälp här, såvida inte rengöringskrämen råkar fungera på något som stelnat ungefär som cement. Han gnuggar sitt allra bästa men det är inte mycket som händer, och att det bara är tre minuter kvar gör honom alldeles förtvivlad, för han måste ju hinna iväg till nästa lektion, för tänk om de förvandlar honom till en groda om han kommer för sent! “Eeek!” gnyr han och försöker förgäves att få den misslyckade trolldrycken som som sagt snarare liknar betong än något annat att försvinna ur kitteln…

Safir
PostPosted: Mon Jun 08, 2009 11:16
Logan hör Elliots förtvivlade gnyende och går bort och tittar ner i kitteln. Han höjer staven “Evanesco!” I princip allt försvinner. “Det lilla som är kvar kan ni få bort med rengöringskrämen Mr Hoover.” Han ler lite mot pojken. “Det är en fördel att vara lite mer noggrann, det blir både bättre resultat och betydligt lättare att städa efter sig, det kommer ni att märka i framtiden” säger han vänligt och nickar uppmuntrande åt pojken. “Skölj nu med hett vatten och kila iväg, så ni inte kommer mycket sent till nästa lektion!”

TraXy
PostPosted: Mon Jun 08, 2009 16:35
“Ja sir,” svarar Elliott snällt och skrubbar bort resterna med rengöringskrämen, sköljer med hett vatten som han blivit tillsagd och tar sedan och lägger ihop sina saker. Nu har han i alla fall äntligen lyckats få ren sin kittel. Hurra! Han hade i alla fall överlevt den första lektionen i ämnet, men det var en ganska överhängande risk att han kanske skulle lyckas futta eld på något i framtiden.

Liz
PostPosted: Thu Jun 25, 2009 15:42
Jasmine visste redan att hon var röd i ansiktet, dumma Summer behövde faktiskt inte påpeka det! Men Jasmine kunde i alla fall trösta sig med att även Summer var röd i ansiktet, troligvis lika röd som hon själv om än inte lite rödare.
“Du är också röd”, viskar Jasmine tillbaka, med lika stor fasa – fast mest för sin egen del, Summer får skylla sig själv att hon inte kan hantera en trolldryck. Fast samtidigt var ju Summer hennes vän, och lite – pyttelite! – synd om henne var det faktiskt. Att hon inte var lika bra som hon, Jasmine, var. För om alla skulle vara som Jasmine skulle minsann inga olyckor, förseningar eller andra onödiga och jobbiga saker ske!

Jasmine vill lika lite som Summer vara röd i en vecka, och kan inte låta bli att se både fullständigt arg och chockad ut samtidigt. Vara röd… i en hel vecka!? Fanns det ingen trollformel eller trolldryck som kunde ta bort den? Det måste det ju finnas! Det vore skandal annars! Usch. Jasmine började nästan gråta till sin förtret, hon ville inte gå omkring och vara röd. Men hon ville inte heller test att tvätta bort det nu efter det professor Sand precis sagt. Allt är dumma Summers fel! Och dessutom verkade professorn ta allt så… lättsinnigt. För sjutton de var röda som tomater! Jasmine Stainthorp kan inte gå omkring och vara röd bara för att professor Sand kan det! Åååååh. Jasmine gav ifrån sig en jämrande läte medan hon städade undan och lämnade fram sin trolldryck med namn och elevhem. När lektionen är slut gör Jasmine precis som Summer, döljer sig med sin mantel och skyndar iväg till sjukhusflygeln. De måste väl ha något som hjälpte! Om inte…. då får hon väl helt enkelt täcka hela sig i smink i en vecka.

Foxears
PostPosted: Sun Jun 28, 2009 13:06
När Selma är helt klar med allt ska göra reser hon sig och packar ihop sina grejer för att lämna lektionen. Hon stannar lite i dörröppningen för att plocka upp sitt schema och kolla vad som är nästa lektion. Hon hoppades på att den skulle vara lika intressant som den här lektionen. Hon gillade att göra saker själv, för hon kan ju själv, när hon fattar i alla fall. Då var det ju riktigt kul. Hon har dock en känsla av att det inte skulle vara lika lätt på förvandlingskonsten. Hon hade ju redan haft en lektion där och det hade inte gått så bra, mest eftersom att hon hade funderat varför alla stod och pratade med Elliott halva lektionen… det var tydligen något fel på hans stav.