SDK3c – Marjorie
Session Start: Thu Aug 10 13:47:50 2006
Session Ident: #Fisken
[14:27] <Traxy> Som vanligt vid den här tiden, när Traxy börjat minnas att hon skulle hålla lektion, så befinner sig Edgar Fisher i sin fåtölj framför brasan i klassrummet, där han inväntar sina elever.
[14:31] <Elyene> Marjorie Dangerfield verkar vara bland de första eleverna att dyka upp till spådomskonsten med raska steg kliver hon ändå in. “God dag professor Fisher” hälsar hon innan hon slår sig ner på den plats hon brukade sitta på.
[14:54] <Traxy> Fisken hälsar inte, åtminstone inte förrän lektionen börjar, då han snurrar på fåtöljen. Att han alltid skulle göra så var väl kanske lite underligt, kunde tyckas, men han var sådan. Det verkade bra, alltså gjorde han det. “En av de allra enklaste och samtidigt mest användbara spådomsmetoderna är pendling, även om man bara kan ställa ja- och nej-frågor. Man kan köpa färdiga pendlar eller tillverka en egen av en bit snöre/garn/tråd och t.ex. en ring,” börjar han, och låter ungefär som om man vore mindre värd om man tillverkat en själv.
[14:58] <Elyene> Själv hade Marjorie köpt sin pendel men å andra sidan så hade hennes föräldrar inte några ekonomiska svårigheter heller och om det skulle vara så, gick naturligtvis hennes morföräldrar in och hjälpte till. Nu sitter hon dock tyst i väntan på att få börja eller om professorn ställde en fråga.
[15:06] <Traxy> “Håll pendelsnöret mellan tumme och pekfinger och luta armbågen mot bordet, så att armen vilar stadigt och inte rör sig för mycket. Hur pendeln svarar varierar mellan olika personer och olika pendlar, så be den visa dig ett ‘ja’ och sedan ett ‘nej’.” Den mörka blicken sveper runt i salen. “Ni kan sätta igång.”
[15:15] <Elyene> Marjorie plockar fram sin pendel och låter den pendla fram och tillbaka. Hon sätter ner armbågen som instruktionen var och försökte få pendeln att visa henne ett ja. “Är mitt namn Marjorie” frågar hon. Pendeln börjar snurra runt i en liten cirkel. Ok då har jag fått ett ja. “Heter jag Dolores?” frågar hon och ler lite tänk om pendeln skulle ge henne ett ja. Pendeln börjar att pendla fram och tillbaka i ett rakt streck. Antar att detta var mitt nej, tänker hon och väntar på vidare instruktion.
[15:19] <Traxy> “Som i att man säger, ‘visa mig ett JA’ och ‘visa mig ett NEJ’,” säger Fisken torrt för de elever som antingen var för korkade eller för inavlade eller både och för att förstå vad han menat. “Sedan ställer ni enklare JA/NEJ-frågor till den, för att slutligen fråga den om allt möjligt.” Han ler kallt. “Kanske ni kan förutspå ert betyg i Spådomskonst.”
[15:26] <Elyene> Marjorie fortsätter lugnt med det hon sysslar med. Hon hade redan fått ett ja och ett nej visat för sig och kanske hoppat lite i förväg när det gällde frågorna men å andra sidan så fungerade det. Däremot tänkte hon inte förutspå sitt betyg i något ämne. Sånt var bara larvigt det var ändå bara hon själv som kunde påverka betyget kanske att professorn kunde det om han eller hon inte gillade en elev. Ska hon bara fortsätta med det här resten av lektionen? Hon rycker lite på axlen och fortsätter ställa enklare frågor. “Kommer jag någon gång att flytta från Kent?” pendeln börjar snurra i en liten cirkel. “Tycker Dolores om mig?” den fortsätter att cirkulera i en liten cirkel. “är Dolores min kusin” frågar hon och pendeln börjar bete sig lite märkligt den snurrade runt och sen pendlade i ett rakt streck. Hon förstod inte alls hur det kunde komma sig.
[15:30] <Traxy> “Problem, Dangerfield?” hörs en röst säga i något skadeglad ton, och en mörk skugga tornar upp sig vid flickans sida. Att sådana här saker inte var farliga eller ens svåra spelade inte så stor roll. Pendlar var ett av de enklaste verktygen för framtidsutsägelse.
[15:32] <Elyene> Marjorie tittar fortfarande på pendeln som beter sig märkligt. “Den svarar varken ja eller nej på min fråga” svarar hon och en liten rynka dyker upp mellan ögonen på henne. Hon ignorerar att han låter skadeglad eller just nu tänker hon inte på det i alla fall.
[15:36] <Traxy> “Vilken fråga ställde ni?” undrar han, och att flickan kanske inte var så sugen på att dela med sig av detta struntade han egentligen ganska blankt i.
[15:38] <Elyene> Marjorie sväljer och blir genast lite nervös hon ville definitivt inte dela med sig av den frågan utan fick helt enkelt erkänna att hon säkert gjort något annat fel. “Förlåt mig sir, men jag måste ha ställt frågan fel så att pendeln inte kunde välja ett ja eller nej. Jag får omformulera mig istället” innuti gnagde fortfarande en hemsk tanke envist hos henne som hon inte kunde släppa. Varför hade hon ställt den frågan för?
[15:47] <Traxy> Han ser bara lite på henne innan han låter bli att fnysa och går därifrån, till nästa elev som han kan trakassera lite, innan han till slut vänder sig mot alla elever igen. “Pendling kan inte bara användas till spådom, utan även till att hitta försvunna saker och personer, eller mäta jordens osynliga energier. Då håller man pendeln över en karta och ser var någonstans man får den att röra på sig. Fortsätt öva!”
[15:52] <Elyene> Marjorie känner inte direkt för att fortsätta öva men hon frågar ändå en del korta frågor men hon har helt tappat modet så det går inte alls så bra som hon hade velat. Om ändå lektionen snart kunde vara slut så att hon fick gå därifrån. Spådomskonst gav henne rysningar.
[16:19] <Traxy> Lyckligtvis för henne så hade Edgar tröttnat på dem nu, och förklarade lektionen avslutad. Om någon hade några frågor, så var han i alla fall intresserad av att besvara dem, den saken var klar.
[16:24] <Elyene> Marjorie reser på sig och plockar snabbt ihop sina saker hon avskydde pendling men skulle försöka ställa en del frågor senare på kvällen. Hon hade säkert gjort något fel så hon ville bara rätta till det hela. Flickan säger hejdå tillprofessorn och går sedan ut ur klassrummet.
Session Close: Thu Aug 10 17:29:17 2006