MYT3 – William
**** BEGIN LOGGING AT Mon Jun 21 20:01:39 2010
20:06:57 <Griselda> Det har nu blivit mer höst ute än vad det hade varit tidigare under höstterminen (väldigt mysko det där) och eleverna som går Mytologi bör ha blivit ganska bekanta med att se de egyptiska statyetterna framme på bordet när det är dags för deras lektion. De har pratat lite om de olika symbolerna och liknande men har tagit det hyfsat lugnt. De har ju faktiskt en hel termin på sig att prata egyptier på! Eamonn har precis kommit från någonstans utifrån och har därför en mörkblå halsduk (Maggie hade insisterat på färgen) runt halsen. På överkroppen har han en brun kavaj och under den en svart tröja. Han ser liksom mysigt professorisk ut fast samtidigt sofistikerad. Eller, som Zoe skulle sagt om någon skulle bett om hennes åsikt: skitsnygg. Men smaken är som baken. Han är i alla fall i färd med att hänga av sig halsduken när eleverna dyker upp i klassrummet.
20:30:13 <Quiwi> In i lektionssalen kommer William Winstone, hans blonda hår som inte är klippt på ett tag är tvunget uppsatt i en tofs där bak, men hans svarta skolklädnad skiner det verkligen om eftersom den är alldeles nytvättad, precis som emblemet som avslöjar hans elevhemstillhörighet. Att det är blått och bronsfärgat tillsammans med en örn kan bara betyda en sak, han kommer från det ädla och allra mest fantastiska elevhemmet, det vill säga Ravenclaw då. Skolväskan hänger över hans axel när han kommer sätter sig ner längst fram i rummet, där han brukar sitta, och han hälsar på professorn med ett Hej professorn, för att sedan börja packa upp kursbok och anteckningsmaterial.
20:38:55 <Griselda> När halsduken hänger över ryggstödet på stolen så sammanfaller det häpnadsväckande nog med att den sista eleven har kommit in och satt sig ned. Därför glider dörren igen och de kan börja. “Till idag skulle ni ha läst på om olika gudomar. Mr. Winstone, ni kanske kan börja? Vad har ni att säga om Osiris? Om du kommer ihåg hans berättelse så kan du gärna dela med dig av den. En kort sammanfattning räcker.”
20:49:56 <Quiwi> Jo, det var så att Ra gjorde Osiris till Farao över Egypten tillsammans med hans drottning Isis. Hans bror, Set, var en mycket avundsjuk man som tillverkade en kista gjord för att passa Osiris kropp precis, och lurade ner sin bror i den. Isis blev typ alldeles förtvivlad när hon fick höra men hon fick tips om vart kistan fanns, den hade flutit längs Nilen. Hon lät Anubis balsamera hans kropp, men när Set upptäckte kistan igen, och den balsamerade kroppen, slet han den i 14 delar som Isis for efter och letade. Hon sammanfogade dem till slut och hade sin man i frid. Han blev då härskare i underjorden. Han tittade bort mot professorn i hopp om att det var rätt, vilket det förhoppningsvis också var.
21:05:29 <Griselda> “Mycket bra. Fem poäng!” Det var inte varje dag han delade ut fem poäng bara sådär, men svaret hade varit jättebra. Det var en bra sammanfattning av Osiris-historien. “Det var så den eviga striden mellan gott och ont började i det gamla Egypten och det sägs att den dag då Horus äntligen besegrar Set så skall Osiris komma åter till de levandes land och regera. Men än så länge har den dagen inte kommit.” Och det kanske bara är tur det. De gamla mytologierna är ju trots allt inte direkt obefläckade när det gäller blod! “Nu när ni har fått läsa om olika gudar – har ni hittat någon som ni tycker bäst om? Någon som, så att säga, ‘talar till’ er?”
21:20:20 <Quiwi> Professorn, personligen tycker jag Thot verkar vara väldigt intressant, berättat William. Han ansågs ju vara den som var den första att skriva böcker om magi, om jag minns rätt, fortsatte han glatt och log stolt. Han lutade sig åt sidan för att viska något till en kompis, närmare bestämt Uncas Pentercost, och blinkade till denne. Han lyssnade sedan till någon som berättade om krokodilguden, som han själv inte alls tyckte var så intressant, nej guden som uppfann magin var ju självklart häftigast!
21:26:04 <Griselda> Kanske kan man se Thot som en gud för Ravenclaware… Maat skulle i så fall förmodligen vara Hufflepuffarnas gudinna, eftersom hon är sanningens och rättvisans gudinna. Han berättar lite om dem och andra olika gudar fram tills dess att skolklockan ringer ut. Eftersom det är höstlov nästa vecka så slipper de läxa. För den här gången. Eamonn nickar åt sin församling och önskar dem alla ett trevligt lov och en härlig Halloween, och sedan kan de gå.
21:41:44 <Quiwi> William ler glatt och börjar packa ihop sina saker. Visst var Thot en gud för Ravenclaware, det måste han erkänna, skrivkonstens gud var han ju om nu William mindes rätt. Han gick fram till professor Sheridan och tackade denne för lektionen för att sedan gå ut och vinka till honom. Mot nästa lektion skulle han nu, förvandlingskonst eller något var det nog ja. Han vände på klacken då hon kom sig själv med att gå åt fel håll (näsan var ju nedkörd i en bok!), och småsprang bort mot nästa lektion.