Chris erkänner sitt Tragic Past för Marjorie

**** BEGIN LOGGING AT Sun Apr 08 12:26:47 2007

Apr 08 12:30:55 <Traxy>    Det är några dagar efter ett visst utbrott i Stora Salen. Chris har försökt göra sig så osynlig som möjligt, eftersom det verkade som att det viskades om den där förbannade boken lite varstans på skolan, och många som började viska så snart han visade sig. Varför kunde de inte bara förstå att det inte var hans pappa som skrivit någon bok och lämna honom ifred? Inte ens nere vid växthusen kunde han vara ifred längre, för de hade kommit på att han brukade vara där nere, så istället har han fått ta sin tillflykt till en skogsdunge nere vid sjön, där han haft Naturmagi med professor Oak.

Apr 08 12:39:16 <Elyene>    Marjorie har letat efter Chris men inte för att fråga om boken utan för att hon förstått att något var fel. Hon hade hört talas om boken men definitivt inte läst den, när skulle hon ha tid att läsa äventyrsberättelser? Sen var hon mer av en sådan art att hon hellre läste biografier eller de gamla ryska författarna. Just nu höll hon på med the belljar eftersom hon hört att det var en bok att läsa. Flickan letar sig ner till sjön eftersom hon inte hittade Chris vid växthuset där han brukade hålla hus. “Chris” frågar hon lite försiktigt när hon får syn på honom.

Apr 08 12:57:05 <Traxy>    Eftersom han inte gärna vill sitta och gråta inför en tjej så torkar han snabbt tårarna ur ansiktet innan han svarar, “Vad är det? Kan man aldrig få vara ifred på den här skolan?!” Han vänder sig om för att skälla ut den som hade mage att störa honom, när han inser att det är Marjorie. “Åh,” säger han då. “Förlåt. Jag menade inte att…” Han tystnar och den inre kritikern börjar mala på igen. “Har du också kommit för att be om en autograf?” säger han sedan surt och ganska besviket också, eftersom han hade förväntat sig mer av sin bästa kompis.

Apr 08 13:03:58 <Elyene>    Marjorie sätter armarna i sidorna och tittar på honom med ett höjt ögonbryn. “tror du verkligen det” säger hon själv något surt och sätter sig ner bredvid honom. “Chris berätta vad som är fel istället. Jag får höra om utbrott i matsalen och du är sur och vresig hela tiden” fortsätter hon sen och tittar på honom. Hon tänkte inte tolera att han var arg på henne utan anledning och ville han att hon skulle gå då kunde han be snällt om det eller bara säga att han ville vara ifred.

Apr 08 13:16:07 <Traxy>    “Som folk är nu så skulle jag inte bli förvånad,” muttrar han till svar. När hon fortsätter prata funderar han på ifall han ska säga ‘jaha, så du är kurator nu också?’ men lyckligtvis låter han bli. Han var inte en elak pojke, och visst att han kunde säga taskiga saker om han var arg och ledsen, men det fick vara någon måtta på det. Hon hade inte kommit dit för att be om en autograf eller för att ställa dumma frågor, och då får han faktiskt vara lite tillmötesgående. Det var inte mer än rätt. Han skäms lite över sitt beteende, i alla fall inför Marjorie. Resten av skolan kvittade, men hon var faktiskt hans bästa vän. Därför suckar han och studerar tallbarren på marken en stund. “De förstår inte,” säger han sedan och använder mantelärmen för att torka bort en tår som ringlar sig nedför kinden. Att det var december och ganska kallt ute har inte riktigt registrerat hos honom. “De tror saker som inte stämmer, för de känner inte mig och de känner inte min pappa och det enda de är intresserade av är att någon har skrivit en bok. Min pappa kan inte skriva böcker.” Det sista låter bittert, men så är han också väldigt bitter över det som hänt, för tänk om hans pappa verkligen HADE varit en författare? Så annorlunda allt skulle vara då.

Apr 08 13:23:04 <Elyene>    Hon biter sig lite i läppen och hade Chris sagt elaka saker om henne då hade hon mycket riktigt gått därifrån och anatagligen inte pratat med honom på ett bra tag. “Men tänk om det inte är fel då?” säger hon och förstår inte riktigt problemet för från hennes synvinkel såg det ut som att det faktiskt var hans pappa. Det var hans pappas namn och boken var tillägnad en Chris. “skulle det vara så fel om det var din pappa som skrivit boken?” frågar hon sen och drar manteln tätare omkring sig.

Apr 08 13:34:13 <Traxy>    “Nej, det skulle vara jättekul,” suckar Chris bedrövat. “Men min pappa skriver inga böcker. Han är vaktmästare på en kyrkogård och tjänar jättelite pengar. Men det är en annan sak också…” Han vill inte se henne i ögonen när han säger detta, och att han säger det överhuvudtaget är ganska förvånande, med tanke på att han inte sagt något om det under fyra års bekantskap. “Han… han är…” Vad skulle hon tycka om honom ifall han sade det? Skulle hon bara gå sin väg och skratta åt honom för att hans pappa var så patetisk? Tänk om hon inte ville vara kompis med honom på grund av det? “Han är alkoholist,” säger han tyst och hoppas att hon verkligen är hans vän på riktigt.

Apr 08 13:37:16 <Elyene>    Hon är tyst ett tag men det är bara för att hon ska kunna välja sina ord. “Chris om han är alkoholist eller inte bryr jag mig faktiskt inte om så länge han inte gjort dig illa. Det har han väl inte?” hon hade inte fått den uppfattningen hon hade fått uppfattningen att Chris älskade sin pappa över allt annat och det hade han nog inte gjort om hans pappa slagit honom eller behandlat honom illa på annat sätt.

Apr 08 14:02:28 <Traxy>    Under tiden Marjorie är tyst hinner följande utspela sig i Chris’ tankar: ‘Hon säger inget! Hon hatar mig! Jag visste det! Hufflepuffare och Slytherinare kan inte vara kompisar, inte på riktigt, varför inbillade jag mig det?’ och liknande. När han sedan får höra vad hon säger så kommer han av sig helt. “Uh…” säger han först och låter lite korkad, men är snabb att tillägga, “Nej. Nej nej nej, det skulle han aldrig göra. Pappa skulle aldrig slå mig!” Problemet för honom var att han älskade sin pappa, men att det var han som brukade få sköta om honom istället för tvärtom, och Chris hade alltid varit rädd för att bli placerad i fosterhem och liknande på grund av att pappan hade problem med att försörja dem. “Pappa är snäll, men ända sedan olyckan,” som Marjorie känner till, “så har han inte orkat någonting, liksom. Bara dricka. Han är ledsen för det som hänt, men det är ju jag också och jag måste gå i skolan!”

Apr 08 14:08:19 <Elyene>    Marjorie nickar “ja men då finns det trots allt en förklarling till att han är som han är och jag tror inte han verkligen vill vara som han är tror du det?” det var egentligen ingen fråga som hon ville ha svar på. Hon räknar istället upp ett antal fakta som hörde till alkoholister och att dem inte så mycket kunde hjälpa att de var alkoholister utan att få hjälp. “Kanske har han tagit tag i sitt liv för din skull?” säger hon sen och vänder blicken ut mot sjön.

Apr 08 16:06:50 <Traxy>    “Nej, det tror jag inte,” svarar Chris efter att ha funderat ett tag (två timmar :look). Han trodde ju inte att hans pappa verkligen VILLE vara alkoholist, men å andra sidan, vad hade han gjort för att låta bli? Han hade skickat färre brev än vanligt det senaste året och han hade varit jättekonstig på sommarlovet. Att han skulle ha tagit tag i sitt liv för Chris’ skull? Önsketänkande. Han suckar lite. “Men varför har han i så fall väntat till nu med att göra det? Det var fyra år sedan jag började på Hogwarts, så det är ju inte som att han inte skulle haft möjlighet förr.”

Apr 08 16:09:58 <Elyene>    Marjorie vänder blicken tillbaka mot Chris och försöker le uppmuntrande mot honom. “men det kanske har tagit så pass lång tid för honom att bearbeta sorgen och att skriva en bok det gör man inte över en natt” säger hon sen. Nog för att man måste bearbeta sin sorg men att inte ta hand om sin son det tyckte hon verkligen var ruttet. Speciellt när sonen var Chris och hennes absolut bästa kompis hon fick väl säga det til mr Malford någon gång vilket får henne att le ett snett leende.

Apr 08 16:20:40 <Traxy>    “I och för sig,” erkänner han, men han tror ändå inte på att det skulle vara hans pappa som ryckt upp sig och skrivit en bok tillägnad honom. Han hade så gärna velat att Marjorie och hans pappa träffats på Kings Cross, men han hade inte sett Marjorie på perrongen när han letat efter henne, och sedan hade han behövt ge sig upp på tåget. Chris stryker en hårslinga ur ansiktet och ser lite försiktigt mot henne. “Har du läst den?”

Apr 08 16:24:01 <Elyene>    Hon skakar på huvudet och ler lite. “nej jag har så mycket annat att läsa men om du vill att jag ska läsa den så gör jag det” säger hon sen även om det inte var den typen av böcker som hon vanligtvis läste. Hon har sitt blonda ganska korta hår uppsatt i en liten tofs och hårspännen som håller upp resten eftersom hon annars alltid fick håret i ögonen.

Apr 08 16:31:28 <Traxy>    “Nej, det är lugnt,” svarar han genast. Om hon hade så mycket att läsa så ville han inte ge henne mer jobb bara för hans skull. Han kunde alltid be någon om att få låna den där boken. Cate hade ju tydligen precis läst ut den… Kanske kunde han fråga henne. Eftersom han inte ville tänka på Cate i Marjories sällskap – det kändes fel av någon anledning, nästan som om han bedrog henne, vilket ju var rent utsagt löjligt av honom att tänka, för han och Marjorie var ju inte ihop eller så, så varför skulle han känna det som att han var otrogen? Nej, han börjar se lite generad ut av blotta tanken på detta att han harklar sig och stoppar händerna i fickorna för att se lite oberörd ut. Hans fingrar stöter emot ett papper som finns där, så han drar fram det och sträcker över till Marjorie så att hon kan få läsa det. Papperet hade blivit ihopvikt och uppvikt många gånger, verkade det som, och det var ett brev. Samma brev hans pappa skickat honom i ett paket med en ny skoluniform och lite fickpengar. Brevet lyder:

“Hej Chris, Det blir inget långt brev, men jag har haft fullt upp! I år skulle jag vilja att vi firade jul tillsammans, bara du och jag, så skriv inte upp dig på listan över elever som stannar över jullovet i år. Jag har en sak att berätta för dig, men jag vill helst göra det öga-mot-öga. Jag kommer och möter dig på King’s Cross när Hogwartsexpressen kommer dit. Du kan väl höra av dig när du vet vilken tid/dag det blir? Jag hade egentligen tänkt spara detta paket till juldagen, men jag tänkte att lite nya kläder skulle kunna komma till pass redan nu. Om du tittar noga i lådan, så ska du se att det finns något du kan använda nästa gång det är Hogsmeade-utflykt också. Vi ses om några veckor! Pappa.”

Apr 08 16:34:57 <Elyene>    “Men Chris det är ingen fara jag läser en massa andra böcker på min fritid så det är bara att jag väntar med att läsa just de böckerna” säger hon sen och ler lite. Hade hon vetat vad som stod i brevet så hade hon nog tragit sina egna slutsatser om det och att han rodnar lite tror hon har att göra med att han inte vill besvära henne med att läsa boken. Marjorie har inga andra känslor för pojkar än som vänner just nu eller möljigtvis rivaler om betyg och liknande.

Apr 08 16:38:51 <Traxy>    Chris håller fortfarande fram brevet mot henne, eftersom han vill att hon ska ta det och läsa vad där står. Hon skulle säkert kunna förklara för honom vad det betyder. Eller ja, ifall det lät som att det var en nybliven författare som skrivit det till sin son, rättare sagt. För han har fortfarande inte rört paketets innehåll, livrädd för att om han gjorde det och de behövde lämna tillbaka det, att de inte skulle kunna göra det ifall han hade haft dem på sig. Pengarna ville han gärna använda, men om de behövde dem så fick det vänta.

Apr 08 16:43:17 <Elyene>    Hon tar emot brevet som han håller i och vecklar upp det och läser innehållet. “Chris det låter i alla fall som att din pappa har fått tag på ett riktigt bra jobb och han skulle absolut inte skicka pengar till dig om han inte kunde klara sig utan dem. Eftersom du har allt du behöver här, mat och sovplats” säger hon och tittar på honom medan hon räcker tillbaka brevet till honom. “Det verkar som att han fått ordning på sitt liv” säger hon sen och vet egentligen inte vad mer hon ska säga.

Apr 08 16:46:36 <Traxy>    “Men han har skrivit brev förr och skickat presenter, men jag har alltid behövt skicka tillbaka dem,” protesterar han. “Det är alltid samma visa. Han köper något när han är full och en vecka senare får jag en uggla som ber mig skicka tillbaka presenten för att han inte har råd med den egentligen. Jag är så trött på det!” Han vänder sig om så att hon inte ska kunna se att han har tårar i ögonen igen, även om rösten börjat svaja tillräckligt för att det ska vara uppenbart att han är på väg att gråta. Det här var inget roligt år alls.

Apr 08 16:49:48 <Elyene>    “har han skickat pengar förut?” frågar hon och låtsas som att hon inte märker att han gråter. För det märker hon faktiskt eller förstår det i alla fall. “skicka en uggla och prata med honom då” säger hon sen. “enda sättet för dig att få reda på något nu är att prata med honom om du inte vill vänta tills jullovet” säger hon sen.

Apr 08 17:07:23 <Traxy>    “Nej, det har han inte,” erkänner han. “Han har inte haft några pengar han kan skicka.” Han försöker torka sig i ögonen igen med manteln och känner hur det faktiskt är ganska kallt ute. Frosten ligger ju på marken, märker han. Det hade han inte tänkt på, faktiskt. “Men jag vet inte vad jag ska säga till honom… Kanske lika bra att jag väntar…?” Han rycker lite på axlarna. Det var ju bara någon vecka kvar till jullovet eller så, så det var ju inte så att det var länge han behöver vänta.

Apr 08 17:11:00 <Elyene>    “om du känner att du klarar att vänta så gör det” säger hon och ler mot honom även om han kanske inte kan se det. “du kommer nog få en förklaring på allt ska du se” säger hon sen och drar sin mantel ännu tätare omkring sig. “Det börjar bli kallt vill du gå in igen?” frågar hon och hoppas det för det kunde inte vara hälsosamt att stå där och frysa.

Apr 08 17:14:04 <Traxy>    Istället för att svara, så nickar han bara lite och drar manteln omkring sig och tar några steg upp mot skolan. “Tack,” säger han till slut, och stannar. “Tack för att du är min vän, trots allt.” Han ler lite mot henne och till sin egen förvåning, så sträcker han faktiskt ut armarna och vill krama om henne. Han är inte fullt så framåt att han bara tar och omfamnar henne hur som helst, utan lite tillåtelse skulle ju sitta bra, tycker han, eftersom han inte vill tränga sig på.

Apr 08 17:22:08 <Elyene>    Marjorie vänder sig mot honom och ler “det är klart jag är din vän” säger hon och ser något förvånat på honom men låter honom ändå krama om henne. Han behövde nog en kram så hon lägger sina armar om honom och klappar honom lite lugnande på ryggen. “det kommer nog lösa sig” säger hon och tar ett steg bak.

Apr 08 17:45:45 <Traxy>    Det var såna där konstiga känslor som började hoppa runt och bubbla i kroppen när han kramade henne. Ungefär som när han tänkte på Cate. Det var konstigt. Eftersom han inte haft erfarenhet av sådana grejer än i sitt liv så vet han inte vad det är, men han börjar ju så smått masa sig in i puberteten nu, så det var väl inte så konstigt, egentligen. “Det värmde.” Han ler lite mot henne och fortsätter gå mot skolan.

Apr 08 17:48:23 <Elyene>    Hon skrattar lite men går med honom upp mot skolan. Marjorie var nog som sagt alldeles för upptagen för att lägga märke till känslor som hon hade och Chris han var bara en god vän även om det inte var så bara. Hon gilade honom som kompis och om någon annan påpekat något annat för henne skulle hon se helt oförstående ut.

Apr 08 18:00:07 <Traxy>    Nu var han som sagt på gränsen till att börja hamna i puberteten, så det var väl kanske inte så mycket på grund av att det var just Marjorie som det började pirra lite konstigt i kroppen på honom, utan det enkla faktum att han precis hade kramat en person av det motsatta könet. Oavsett vilken sorts kemisk reaktion det var, så ville han gärna krama fler tjejer i framtiden, för de var så mjuka och mysiga.

Apr 08 18:38:36 <Elyene>    Det enda som fick det att pirra i kroppen på Marjorie var möjligvis när hon såg böcker men visst kunde hon tycka att pojkar var söta och så fast inte direkt så mycket mer än så. “Vad vill du göra nu? Lust att hitta på något?” frågar hon honom och drar på sig sina vantar lite tätare och även ner med mössan om öronen.

Apr 08 19:47:21 <Traxy>    “Jag börjar bli hungrig, tror jag,” erkänner han. “Hänger du med till matsalen? Det är ju varmt där i alla fall.” Han vill också springa iväg och leta efter Cate och se ifall han kunde låna boken av henne, men det kunde vänta lite.

Apr 08 19:50:47 <Elyene>    Marjorie nickar lite. “fast jag skulle behöva gå iväg till biblioteket lite snabbt men vi kan synas sen?” säger hon och ler som hastigast mot honom. “om det är ok?” frågar hon sen innan hon ger sig iväg så klart hon ville inte gärna springa sin väg om han behövde sällskap.

Apr 08 19:53:17 <Traxy>    “Visst, det kan vi göra.” Då kunde han kolla om Cate fanns i sällskapsrummet! “Tack för samtalet, jag mår bättre nu.” Han ler till och med nu, men så är han väl fortfarande hög på hormoner iofs.

Apr 08 19:57:37 <Elyene>    Hon vinkar till Chris och hade hon vetat att han skulle träffa Cate istället hade hon kanske blivit lite svartsjuk men inte direkt för att hon är kär i pojken men han var hennes bästa vän och skaffade han flickvän blev hon av med honom då.

Apr 08 20:12:53 <Traxy>    Chris vinkar lite tillbaka innan han springer iväg till sitt sällskapsrum för att se om Cate är där, och det är hon och han får låna boken av henne, och där upptäcker han en sak som han vill visa Marjorie nästa gång de träffas.

%d