SYO – Toby Bones (Admanta)

TraXy
PostPosted: Mon Aug 06, 2007 14:37
Aurelius Bexhill är en man i sina bästa år, d.v.s. runt 80. Han har en krans av vitt hår runt huvudet, hjässan är kal, och de gammaldags polisongerna är väl tilltagna. Idag råkar han ha gammaldags, vinröda kläder på sig. Han sitter i en mörkröd sammetsfåtölj, som har en rutig ullpläd draperad över sig. Det finns ytterligare en sådan i rummet, bägge är nära eldstaden som sprakar muntert. Det var kallt ute – snö, faktiskt – och alldeles efter jullovet. Vinden ven runt knutarna och snön överföll hans polisonger så han föredrog att hålla sig inomhus så här års.
På spiselkransen står två hemtrevliga ljuslyktor som påminde om sådana tomtar brukar traska omkring med på svenska julkort. Mellan fåtöljerna har han för tillfället placerat ett bord med en liten hylla under. På hyllan under finns en plåtburk med torra digestivekex i, och ovanpå bordet står en robust kanna med två stadiga muggar bredvid. Om man kommer nära kan man känna en lätt doft av varm choklad.
Han har avtalat tid med en av femteårspojkarna, som han nu sitter framför brasan och väntar på, samtidigt som han är djupt försjunken i en dammig gammal bok.

Admanta
PostPosted: Mon Aug 06, 2007 20:26
Toby Bones hade fått medelandet av professor Bexhill och närmade sig nu professorns rum med en aning nervösa steg. Han visste vad det handlade om men han var ändå nervös, det var ju inte varje dag som man var ensam med elevhemsföreståndaren en lång stund. Meddelandet hade oxå fått honom att fundera över mer existensiella frågor som vad han egentligen ville med sitt liv. Han hade haft många tankar om vad han egentligen ville göra och de hade skiftat lika mycket som han själv hade skiftat som person sedan han började på hogwarts. Men när han tänkte efter så var det nog det han först hade velat som liten pojke som han fortfarande ville.
Nu stod han i alla fall utanför professorns rum och knackade på.

TraXy
PostPosted: Thu Aug 16, 2007 12:44
När professor Bexhill hör att det knackar på dörren tar han och går fram till den och öppnar. “Toby Bones, minsann! Stig in, stig in,” hälsar han och ber honom att stiga in i det halvmörka rummet, som var upplyst endast av brasan i den öppna spisen och några stearinljus. “Det är lite kyligt, men jag har varm choklad här, ifall det kan intressera er?” Den gamla professorn ler och ser ut som någons morfar, ungefär. Han ber honom sätta sig ned i den röda sammetsfåtölj han själv inte sätter sig i, och kommer på att inbjudan nämnt något om en viss mejeriprodukt. “Åh, har ni med er någon ost, förresten? Jag har nog en burk marmelad här nånstans om ni vill ha, annars. Man får ju ha något gott på kexen ibland, särskilt i det här vädret, tycker ni inte?”

Admanta
PostPosted: Wed Aug 22, 2007 15:16
“Tack professorn” började Toby och gick in och satte sig i den fåtöljer som var ledig. “Ja, tack” svarade han på frågan om varm choklad och började sedan rota i den bruna axelväska som han brukade bära sina böcker i för i den hade han en liten ostbit som han hade tagit från frukosten samma dag. Den var invirad i hans näsduk och han vecklade nu ut den och en ganska skarp doft spred sig i luften från den danska osten.
“Jag gillar ost professorn” sa han och log svagt. Han tyckte fortfarande att det var lite märkligt att sitta ensam med professorn i ett rum med en sprakande brasa och dricka varm choklad och äta kex.

TraXy
PostPosted: Fri Sep 07, 2007 16:16
“Åh, den luktar alldeles formidabelt!” utbrister professorn uppskattande medan han häller upp varsin kopp choklad i bruna stengodsmuggar åt dem. “Då slipper vi skrumpfikonmarmeladen idag, det var ju trevligt. – Det är varmt förresten, så ta det försiktigt.” Var ju dumt att bränna eleverna med choklad… Han ställer fram den runda plåtburken på bordet och lyfter av locket, så att pojken kan ta för sig om han vill. Han har ett litet fat och en ostkniv åt osten också. “Då så…” Ett litet smuttande på chokladen innan han tar sig ett kex och kikar lite på pojken. “Tänkte vi skulle småprata lite om vad ni skulle vilja göra när ni slutar här på skolan… Ni hade tänkt fortsätta till sjuan, hoppas jag?” Och med en gång han sagt det så byter han ämne. “Men det kan vi diskutera mer om en liten stund. Hur var jullovet?”

Admanta
PostPosted: Fri Sep 21, 2007 18:37
Toby smuttade lite på sin choklad och blåste lite på den innan han smuttade igen. Han skulle precis till att svara på frågan när professorn plötsligt bytte ämne och han blev en aning ställd.
“Öh, jo…det har väl varit bra” sa han en aning förvirrat. “Du vet, firade med släkten och så” sa han vidare. Han hade förberett lite inför samtalet med professorn eftersom han var en aning nervös och han hade bara förberett saker som hade med hans framtid att göra så nu hade han blivit en aning ställd.

TraXy
PostPosted: Mon Oct 01, 2007 10:35
“Ja, naturligtvis, naturligtvis… Själv var jag hos min syster och hennes familj och firade jul. Mycket trevligt, må jag säga.” Han hade varken barn eller barnbarn själv, men det hade ju Augusta, så han brukade fira högtider ihop med henne och Duncan. Professorn tar sig ett kex och skär en liten bit utav osten och lägger på och smakar. “Smakar forbidabelt gör den också! Ni har smak, Bones, det måste erkännas!” Det var nästan synd att han utsett den där andra pojken till Prefekt… Men det är smällar man får ta. “Nå, vi tar väl och återgår till ämnet… Ska inte sitta här och svamla ju. Ehh… Var var jag nu?” Han kliar sig lite i en gråvit polisong innan han rättar till glasögonen och kommer ihåg sig. “Just det! Sjuan! Tänker ni fortsätta på skolan tills dess?”

Admanta
PostPosted: Sun Oct 07, 2007 17:35
“Jo, det hade jag tänkt. Mamma och pappa kommer väl smälla av annars” sa Toby och himlade med ögonen, en ovana som han gjorde ofta. Toby tyckte att professor Bexhill var en aning virrig men han gillade ändå honom för han var en av de snälla lärarna och de tyckte Toby om. Toby kunde föreställa sig hur det skulle låta hemma om han valde att inte fortsätta till sjuan. Ett mindre ramaskri och han skulle få söka husrum hos någon släkting, om ens det. Man kunde ju inte göra karriär om man inte fick bra FUTT betyg och det fanns gott om ambition i släkten Bones. hans pappa ville nog helst att han skulle följa hans fotspår eller möjligen gammelfarfar Arthurs men Toby hade andra planer och det visste nog hans föräldrar oxå men de hoppades nog ännu.

TraXy
PostPosted: Mon Oct 08, 2007 11:53
“Jahadu, på så sätt,” hummar gubben och betraktar ynglingen fundersamt. Hans storasyster var utsedd till försteprefekt i år, medan han själv inte ens var prefekt. Det måste svida lite. Men det vore okänsligt att dra upp, så det låter han bli. “Har ni funderat något på vad ni skulle vilja läsa för några ämnen tills dess? Är det något särskilt yrke som lockar?” Det hade varit lite variation i vad folk ville bli när de slutade skolan, och kanhända att Toby skulle vilja bli något som ytterligare ökade denna mångfald.

Admanta
PostPosted: Fri Oct 19, 2007 14:00
“Hm, jaaa” sa Toby eftertänksamt och försökte för en gångs skull i sitt liv välja sina ord. “Jag vill gärna jobba med magiska djur…kanske drakar om det går…så jag vill ju läsa skötsel och vård av magiska djur och gärna drakologi oxå. Sedan vet jag inte riktigt vilka mer ämnen som kan vara bra att ha för det. Jag gillar ju försvar mot svartkonster och trollformellära så det vill jag nog gärna oxå läsa, men mer än då vet jag nog inte…eller jo, mytologi hade varit kul” sa Toby och insåg att han hade babbalt på igen, precis som han brukade. Han såg ned på sin kopp i handen och smuttade sedan på koppen och upptäckte att innehållet hade svalnat så han tog en stor klunk.

TraXy
PostPosted: Tue Nov 20, 2007 17:29
“Era betyg är strålande, Bones, så det ska ni allt kunna klara av. Kriteriet för att kunna läsa Drakologi nästa år är ett högt betyg i Skötsel och Vård av Magiska Djur, och det har ni så att det räcker och blir över.” Han smuttar själv lite på sin choklad innan han fortsätter. “Välj de ämnen ni trivs med. Det är hårda studier som gäller, så om ni är relativt fri när det gäller vilka ämnen ni ska läsa, välj dem ni tycker om. Försvar Mot Svartkonster och Trollformellära är inte dumt att ha i bagaget, och det kan ju vara bra ämnen när det gäller djurskötsel, så om ni vill fortsätta med dem är det upp till er. Vill ni ta det lite lugnare så räcker det egentligen med att ni bara läser Magiska Djur, Drakologi och Mytologi.” Det var trots allt så att man inte behövde läsa fler än tre om man inte ville. Det var bara elever som ville bli aurorer och liknande som hade krav på sig att läsa minst fem.

Admanta
PostPosted: Fri Nov 30, 2007 09:37
Toby log mot professorn. Så han behövde inte läsa så många ämnen om han inte ville. Det lät ju bra. Han skulle hålla sig till praktiska ämnen, utom kanske mytologin då, men det kunde man ju knappast kalla teoretiskt, mer som underhållning ansåg han.
“Det låter bra professor Bexhill. Drakologi kommer jag definitivt läsa och skötsel och vård av magiska djur. Sedan vill jag nog läsa försvar mot svartkonster och trollformellära, för som ni sa, de kan vara bra att ha. Sedan blir det nog mytologi oxå.” sa Toby eftertänksamt. Fem ämnen. Det blev alltså så många i alla fall. Nåja, det fick gå, han ansåg att han hade nytta och glädje av alla fem.

TraXy
PostPosted: Wed Dec 05, 2007 17:44
“Ni lär nog inte ha några större problem med att skaffa er dem betyg ni behöver till de kurserna,” svarar Bexhill och ler lite innan han rättar till sina glasögon och skär lite mer av osten och lägger den på ett kex. “Fem ämnen är en del att läsa, förstås, men det är nog inte mer än att ni kan klara av det. Jag tror på er!” Han knaprar i sig kexet lite tankfullt. “Trivs ni här på skolan?” undrar han sedan.

Admanta
PostPosted: Sun Dec 23, 2007 12:38
Toby blev först en aning på sin vakt när professorn sade att fem ämnen var väldigt många. Trodde han inte på honom, men sedan lugnade han sig när professorn sade att han kunde klara av det. Sedan kom frågan om han trivdes så log han brett. Han kunde inte dölja sin nyfunna glädje. Precis innan jullovet hade han och Rory blivit vänner igen och det hade slutat precis som han hade velat.
“Jo, jag trivs mycket bra ” sa han och såg ned på sin kopp med samma leende på läpparna.

TraXy
PostPosted: Tue Jan 08, 2008 00:49
“Åh, utmärkt, utmärkt,” svarar Bexhill lugnt. “Det gläder mig.” Han försöker rannsaka sitt minne för att se om pojken var med i quidditchlaget eller inte, men bestämmer sig för att ja, det var han ju. Vaktare. “Ni är med i quidditchlaget också. Hur tycker ni att det fungerar? Inte nödvändigtvis på matcher, utan i allmänhet menar jag då. Är det måhända lika bra laganda som man får förmoda, eller slåss ni med varandra när ingen tittar på?” Ett okynnigt leende leker i mungiporna på den gamle mannen, och ögonen gnistrar lika roat bakom läsglasögonen.

Admanta
PostPosted: Sat Jan 12, 2008 09:27
Toby log mot professorn. Quidditchlaget var en av de sakerna som gjorde att han trivdes så bra.
“Jag trivs mycket bra i laget, professor Bexhill. Lagandan är så god som man kan önska och jag tycker Aileen gör ett bra jobb.” Toby kliade sig en aning i nacken, en ovana han hade. “Träningarna kommer inte i vägen för mina studier alltför mycket tycker jag. Om jag pluggat mycket en dag så kan det vara skönt att träna efter det och bli av med lite energi” sa Toby och log mot Professorn igen. Toby hade som många andra pojkar i den åldern gott om överskottsenergi och det var skönt att träna så hårt att han var helt slut efteråt.

TraXy
PostPosted: Mon Jan 21, 2008 12:40
“Ja, precis,” instämmer gubben. “Skönt att höra att allt är som det ska vara.” Han kikar ner på sina papper för att se om det var något mer han behövde prata med pojken om, eller om det kunde vara bra så. Han kommer fram till att det faktiskt kunde räcka, för han hade gått igenom allt det som han hade tänkt att gå igenom. “Jadu, Bones…” säger han sedan därför, “jag har inget mer som jag behöver ta upp med er egentligen, men en pratstund är aldrig fel. Är det något som ni känner att ni skulle vilja ta upp med mig, månntro?”

Admanta
PostPosted: Wed Feb 20, 2008 18:25
Toby var inte den som öppnade upp sig direkt, han höll nästan allting som han tänkte och kände för sig själv. Varför det var just så det visste han inte men sån hade han alltid varit. Hans familj tyckte att han var en drömmare och en aning mystisk. Så när professorn frågade om det var något han ville prata om så slöt han sig som en mussla direkt. Han kunde ju berätta att allt verkade bra med Rory, efter en ganska orolig termin dem emellan men allt hade löst sig precis innan jul. Toby såg omväxlande på sin kopp och på professorn.
“Öh…nä…” sa han. han kunde ju oxå berätta om sin familj och hur det egentligen låg till med deras tankar om hans framtid, för den var ju en aning annorlunda från de tankar han hade själv.
“Nä, det är ingenting som jag kan tänka på just nu” sa han och blicken fastnade på koppen.

TraXy
PostPosted: Tue Mar 04, 2008 09:28
“Nehej, det var ju tråkigt,” svarar Bexhill, som gärna hade pratat mera med gossen, men han ville ju inte uppehålla honom ifrån kompisar och studier längre än nödvändigt. Dessutom är han inte särskilt bra på att läsa tankar, och han vet inte hur det är hemma hos familjen Bones heller. “I så fall så tycker jag nog att vi tar och avslutar formaliteterna med att inmundiga resterna av den här formidabla osten innan vi skiljs åt. Vad sägs om det?”

Admanta
PostPosted: Tue Mar 04, 2008 17:56
Toby log lättat mot professorn, han var inte den som lättade sitt hjärta till folk som han inte kände så bra, även om denne i detta fallet var hans elevhemsföreståndare och han visste att han kunde lita på honom. Han tog ytterligare några kex med ost på och när han kände att han inte ville ha fler, för oavsett hur god osten var så kunde man få nog av dess starka smak efter ett tag, så reste han sig upp.
“Tack för samtalet professorn, saker och ting har blivit klarare nu, även om jag kände mig ganska säker innan på vad jag ville så är jag definitivt säker på att jag ska följa dessa tankar nu” sa han och log mot professorn. Det skulle inte bli lätt men han skulle göra så som han själv ville, oavsett vad hans far sade om det.

TraXy
PostPosted: Thu Mar 27, 2008 10:16
“Tack själv,” svarar Bexhill muntert och nickar åt gossen. “Trevligt att språkas, Bones. Ha en fortsatt god kväll!” Han behöver inte visa Toby till dörren, för det är inte direkt så att man går vilse när man ska korsa ett enda rum, utan litar på att han hittar sin egen väg ut, om han inte redan har försvunnit därifrån, vill säga. Nej, istället sitter den gamle mannen kvar vid brasan och gonar sig i värmen den avger och funderar på femmornas olika karriärsval.

Admanta
PostPosted: Fri Apr 11, 2008 10:36
Toby hittade mycket riktigt dörren utan problem och gick ut med en aning lättare hjärta. Det skulle utan tvekan bli tyngre ju närmare sommarlovet han närmade sig men just nu kändes det en aning avlägset och han tänkte på Rory och hur bra allting gick på skolan just nu. Han letade sig upp till tornet där han och hans klasskamrater sov och kröp ner i sin säng men somnade inte utan låg länge och funderade på framtiden och sin familj och den välsignelse och det ok det var att vara en Bones.