Hårda val

HenrikJ
PostPosted: Sat Sep 05, 2009 08:29
Att det skulle bli såhär hade redan Miles Watson tänkt ut. Han var bara tvungen att få prata med professor Bexhill Han hade aldrig pratat med Gryffindores elevhemms föreståndare men visste nu att han skulle vara tvungen att göra det och professorn skulle säkert inte veta så mycket om honom mer än att han var en mycket duktig och flitig elev. Han kanske hade fåt reda på straftjänsten som han hade fåt på örtläran. Anars så hade han bara hört ryckten om att han va riktigt snäll och det var nu som han behövde hans hjälp. Vad skulle väljas ut till nästa årskurs. Han hade ingen aning och han ville ju ha med allt som han verkade intresserad av. Så när det sedan var dags att knacka på dörren så tog Miles ett djupt andetag och knackade sedan på dörren samtidigt som han väntade på något svar där inne och han visste att professorn skulle vara där nu.

TraXy
PostPosted: Sat Sep 05, 2009 14:21
Spöket av en liten häxa dyker upp runt hörnet, och ser förtjust ut när hon ser en liten elev. Hon slår nämligen ihop händerna av förtjusning och skyndar sig fram till Miles.
“Har unge herrn vårtor?” undrar hon, och så som det verkar, så vill hon inget hellre än att pojken svarar jakande på den frågan.
Spöket i fråga var en häxa som, när hon levt, varit känd som Verruca Lemsip. Hon hade skrivit en tjock bok om olika vårtpreparat, men hon hade inte varit nöjd när hon dog, så hon fortsätter sitt strävsamma arbete även efter sin död. Att hon dykt upp på Hogwarts är för att de har gemensamma duschrum där, och är därför en fenomenal grogrund för fotvårtor. Hon ville fortsätta sina studier, men hon behövde försöksobjekt… och någon att dokumentera det hela. Kanske Miles var den hon sökte?

HenrikJ
PostPosted: Sat Sep 05, 2009 19:49
Medans Miles bara stod där och väntade på svar. Eller direkt efter att han hade knackat så kom det ut ett spöke hur väggen och Miles hoppade till som inte var bered på att det skulle komma någon genom väggen. Han trodde att det skulle komma en elevhemms föreståndare genom dörren fast där hade han fel. “Nej. Jag har inga vårtor” sade Miles och fick ett konstigt ansikts utryck. “Ursäkta men är professor Bexhill där inne. Du vet att ja menar gryffindores elevhemsföreståndare va” sade Miles och tittade nyfiket på spöket då.

TraXy
PostPosted: Sun Sep 06, 2009 16:14
“Åh, så synd,” tycker spöket, och tillägger, “Det är dåligt med vårtor på Hogwarts nuförtiden, verkar det som. Använder ni alla badtofflor i duschen på något sätt?” Hon går lite närmre för att kika ordentligt på pojkens ansikte, utifall att en vårta kanske höll på att gro, men inte slagit ut i blom än… så att säga. Hon blir lite besviken. “Ni känner ingen annan som kanske har vårtor? En riktigt stor och fin en som jag kan titta på?” Professorn kunde gott få vänta ett tag! Inget var lika viktigt som hennes efterliv som vårtforskare! “Kanske någon sover med skorna på? Eller envisas med att gå barfota? Ingen som har en vårta på näsan i ditt elevhem? Eller på hakan? Jag kan nöja mig med en vårta på armen!”

HenrikJ
PostPosted: Sun Sep 06, 2009 18:23
Att prata var en sak Miles var bra på. Fast om vårtor nä. “Jag använder inte badtofflor när jag duschar kan jag säga” sade Miles och tittade förvånad på spöket som kom närmare honom. “Jag är rätt säker på att det är ingen som jag har sett av eleverna på skolan som har vårtor och jag har inte sett någon som har det än” sade Miles och tog ett djupt andetag och tänkte ta och knacka igen fast det var nog ingen mening. Han hoppades att professrn skulle säga någonting så han kunde berätta det han ville då.

TraXy
PostPosted: Sun Sep 06, 2009 19:00
“Ja ja då,” säger spöket resignerat och susar in genom dörren. Hon återvänder strax därefter, säger inget, utan susar bara iväg i korridoren. Dörren öppnas av en man i 80-årsåldern, men som verkar något yngre än så. Han har gammaldags, grå kläder på sig, stora polisonger och inte jättemycket hår i övrigt, verkar det som. Han plirar mot pojken genom de gammaldags glasögonen.
“Jaha,” säger han, “hur var det här då? Stig in, för all del, kära ni, stig in.” Aurelius Bexhill kliver åt sidan så att han kan komma in.
Kontoret är ganska ombonat. Där finns några stora bokhyllor, fulla av böcker av alla olika storlekar, alla om andar, spöken och hemsökta hus. Vid den öppna spisen står två vinröda sammetsfåtöljer med ett litet bord emellan. På den lilla hyllan under det runda bordet står en plåtburk, som en del elever redan visste det fanns digestivekex i. På spiselkransen står några stearinljus, som inte är tända, eftersom det inte är mörkt ute. Där finns även ett skrivbord med en gammaldags fotogenlampa på.
“Hur var namnet, förresten? Är rädd att minnet inte riktigt är vad det brukar.”
Aurelius stänger dörren och visar på en av fåtöljerna vid brasan, som sprakar lite försiktigt. Han var inte helt säker på vem pojken var, eller ens vilken årskurs han gick i, men han var nog äldre än en förstaåring i alla fall, den saken var han relativt säker på. Fast man vet ju inte alltid, en del nuförtiden såg betydligt äldre ut än de var.
“Vad kan jag stå till tjänst med idag?”

HenrikJ
PostPosted: Sun Sep 06, 2009 19:14
Det hinner att hände mycket på en gång och Miles ser att spöket försvinner in genom väggen och kommer sedan ut igen och straks därefter så öppnas dörren av professor Bexhill. Miles går snabbt in. Samtidigt som blicken far runt i rummet som faktiskt såg rätt så mysigt ut och det var verkligen sant ju. Det är många saker i rummet ändå och han ser digestivekex och några ljus som inte är tända. “Miles Watson är mit namn” sade Miles och tittade på professorn. “Jo det handlar faktiskt om mitt val inför trean. Jag har ett litet problem att jag har fem stycken ämnen som jag vill gå och jag vet att det inte går att gå alla så jag behöver hjälp med att välja bort något” sade Miles och fick till ett lende på läpparna då. Det va verkligen synd att han inte fick ta alla som han ville. Det va en sak som Miles var mycket säker på då.

TraXy
PostPosted: Wed Sep 23, 2009 15:00
Det är nog ganska svårt att se kexen om man inte har röntgensyn, med tanke på att de ligger i en plåtburk med locket stängt. “Watson, eh?” Han lotsar gossen till en av fåtöljerna, ber honom sätta sig ned och tar sedan plats i den andra. “Det är alltid klurigt att försöka komma på vilka ämnen man vill gå,” instämmer han och nickar lite. “Nå, vilka är dessa fem ämnen ni går och funderar på? Så kan vi ju alltid börja i den änden.” Professor Bexhill ger pojken ett kort leende och rör sedan sin trollstav i riktning mot den öppna spisen, så att den ska komma igång lite igen. “Kan jag bjuda på en kopp varm choklad, förresten?”

HenrikJ
PostPosted: Wed Sep 23, 2009 15:33
Vad skönt att kunna få sätta sig tyckte Miles när han satte sig ner i fotöljen och det kändes verkligen skönt “Ja tack” sade Miles för han kände sig verkligen sugen på lite choklad och att den va varm var verkligen mycket bättre. Miles började genast att fundera på dem fem ämnena. “Ja jag har fem olika ämnen som jag är väldigt intresserade av. Alkemi. maskeringsmagi, mytologi, skötsel och vårtd av magiska djur och talmagi, är dem ämnena som jag är intresserade av” sade Pierre och tittade väldigt nervöst på professorn. Han kanske skulle kunna få några bra råd om vad han skulle kunna göra för att få dem han ville och hjälpa till att välja bort ett, för det skulle han aldrig klara själv. Det svåraste var ju att han ville ha alla fem. Gryffindor hade verkligen en snäll elevhemmsföreståndare det var en sak som Miles var säker på så.

TraXy
PostPosted: Fri Sep 25, 2009 10:12
Professorn häller upp en kopp varm choklad åt pojken ur servisen på det lilla bordet mellan fåtöljerna och tar även fram den där plåtburken, vars lock han lyfter av. “Digestive? Ta för er bara, om ni vill!” Han lyssnar på vad pojken har att säga om de olika ämnena och nickar åt dem. Bra ämnen allihop. Inte full lika bra som Spiritism, naturligtvis, men det skulle han kunna slå ett slag för när pojken går i femman istället, eftersom det ändå är ett ämne man bara kan läsa från och med sexan. “Nå, Alkemi har att göra med olika kemiska processer och liknande. Som en mer komplicerad form av Trolldryckslära, fast ändå inte.” Det hade aldrig varit hans grej personligen. “Maskeringsmagi är en specialiserad form av Förvandlingskonst, där fokus ligger på att förställa sig själv eller andra till oigenkännlighet och liknande. Inte dumt om ni funderar på att t.ex. bli auror i framtiden.” Nu känner han ju inte direkt Miles och vet inte vad han hoppas vilja bli så småningom, men auror var det ju inte direkt ovanligt att folk ifrån Gryffindor kände sig dragna till. “Mytologi handlar om saker man trodde på förr i tiden, som gudomar och liknande. Faktiskt riktigt intressant.” Men som sagt, inte riktigt lika intressant som hans eget ämne, och det är nog svårt att få honom att ändra åsikt på den punkten! “Talmagi handlar om nummers inneboende magi och symbolism och liknande… Skötsel och Vård av Magiska Djur… tjaa… vet ni skillnaden mellan en knarl och en igelkott, Watson?”

HenrikJ
PostPosted: Fri Sep 25, 2009 10:55
Det fanns verkligen mycket att veta om alla ömnena tyckte Miles och lyssnade noga om varenda ämne som han berättade om. Han tyckte att alla ämnen lät väldigt intressantra och när de kom till skötsel och vård av magiska djur så värkade det som om att professorn inte tyckte att han skulle välja det. För han frågade om Miles visste skillnaden mellan en knall och en iggelkot. De var självklart att han gjorde det och Miles ville verkligen ha det ämnet. Det hade varit en av dem första som han verkligen ville ha. “Ja jag vet skillnaden mellan dem, minna föräldrar jobbar med magiska djur så det vill jag verkligen ha” sade Miles och log emot professorn. Då började det att lukta av den varma chokladen och Miles tog och drack lite granna av det och det var verkligen gott. Miles tog sedan ett digestivekex och det var också gott så.

TraXy
PostPosted: Mon Oct 05, 2009 18:02
“Då antar jag helt fräckt att vi kan skriva upp de magiska djuren på listan över ämnen som ni definitivt vill läsa,” säger professorn och gör en liten anteckning.
Han vänder sig runt sidan av fåtöljen och och viftar med trollstaven i riktning mot skrivbordet, vilket får en mapp att komma flygande. Det finns fortfarande reaktionsförmåga så det räcker och blir över kvar i gubben, som fångar den utan några som helst problem. Inuti mappen finns ett papper som talar om vad pojken hade för betyg i ettan, vilket ju var synnerligen intressant att veta i nuläget.
“Då har vi tre kvar som ni skulle kunna läsa. Jag ser här att ni hade ett Ö i Trolldryckslära förra året, och ett U i Förvandlingskonst. Kanske är det i så fall kanske mer passande att läsa Maskeringsmagi än Alkemi, om ni har en mer naturlig fallenhet för förvandlingar…”
Inte för att det spelade någon enorm roll, man skulle ju faktiskt läsa saker man tycker är kul också, inte bara sådant man skulle kunna vara extra bra på. Bara för att man är bra på något behöver det ju inte betyda att man tycker det är roligt att arbeta med.
“Vad tycker ni om att göra på fritiden, Watson? Alltså, när ni inte behöver sitta och läsa läxor och liknande, eller vad ni tycker om att göra när ni är hemma på loven.”

HenrikJ
PostPosted: Mon Oct 05, 2009 18:28
De som berättades av professorn var faktiskt sant att skötsel och vård av magiska dju rskulle han ha och de var han säker på. Han ser sedan en mapp med hans betyg komma flygandes emot dem där de satt och pratade och professorn började titta igenom dem och han var verkligen nöjd med sina betyg och det var verkligen roligt att se professorn läsa dem. Ja han gillade verkligen det ämnet väldigt mycket, förvandlingskonst. Det skulle säkert vara roligt att ta maskeringsmagi då som ett till ämne och det var han med på. “Jag tyckr att maskeringsmagi blir bra, för jag älskar verkligen förvandlingskonst, sedan är säkert alkemi ett väldigt roligt ämne och det känner jag att jag också har lust att ha med” sade Miles och kunde faktiskt komma på det själv. Fast nu var det ett till som funkade och hur skulle han göra för att få det som han verkligen ville och det var de här som han verkligen ville ha hjälp med nu. Hur han skulle kunna bestäma sig för ett sista ämne som han skulle läsa och det kändes spännande att få läsa flera ämnen. Sä därför var det svå svårt ju.

TraXy
PostPosted: Mon Nov 02, 2009 13:36
Professorn blinkar lite förvirrat mot pojken. Hade han inte hört frågan som precis hade ställts, eller vad var det som pågick? Otydlig hade han väl ändå inte varit? Att alkemi skulle vara roligt var inte något som han direkt var böjd att hålla med om, men maskeringsmagi hade ju onekligen sina fördelar. Nåväl, pojken hade inte besvarat frågan han ställt, och Aurelius Bexhill är inte den som ställer frågor i onödan. Är det något som han vill veta så pass mycket att han frågar om det så vill han gärna få svar på det också. Därför upprepar han sig.
”Det är gott, Watson, då verkar det som att ni väljer både Alkemi och Maskeringsmagi, men ni besvarade inte min andra fråga, nämligen vad det är ni tycker om att ägna er åt på fritiden? Vad gör ni när ni är hemma på loven?”

HenrikJ
PostPosted: Mon Nov 02, 2009 18:15
Oj nu hade Miles varit så inne med att prata om vad han tyckte att han hade glömnt bort professorn fråga så det var tur att han sade den igen. “Ursäkta professorn, det är mest quidditch och djur som är minna andra intressen. Ja och det är det som ja håller på med också” sade Miles och log samtidigt som han började att tänka igenom att han skulle ha alkemi var eller kunde vara ett intressant ämne och att det skulle bli maskeringsmagi var helt klart. Utinfråns han intressen fanns det ju en väg att gå med och det var skötsel och vård av magiska djur, det kanske skulle vara en sådan sak som var självklart också med tanke på att han verkligen gillade djur och faktiskt kunde en del om det och att ha lektionen utomhus skulle vara skönt det också. Miles börjde att bli trött nu och det var väl för att han satt still och han ville helst ut och röra sig lite mera nu.

TraXy
PostPosted: Tue Dec 22, 2009 20:08
“Ni har inte funderat på att söka till quidditchlaget, Watson?” säger professorn vid omnämnandet av sporten i fråga. Nu fanns det ju inget tillvalsämne som hade med quidditch att göra, men det fanns ju fritidsaktiviteter och den främsta av dem råkade ju vara just att vara med i elevhemmets quidditchlag. Om han var duglig på kvasten så kanske han skulle kunna vara en tillgång för laget? Det vore ju inte dumt att få ha quidditchpokalen på sitt kontor igen! Att se “Gryffindor” ingraverat ännu en gång… ja, det vore inte fel alls, det. Det finns ju fortfarande gott om tid för Miles att fundera på vilka ämnen han vill läsa, och tid att ändra sig också… och ändra sig igen.

HenrikJ
PostPosted: Tue Dec 22, 2009 20:41
Det hade alltid varit den strösta drömmen för Miles. “Jo sir, ja har en dröm om att kunna komma med i gryffindors lag något åt framöver. Det skulle vara jätte roligt och speciellt för att ja tycker om det och ja tror att jag är duktig på det med så” sade Milesoch började att tänka. Om det skulle komma någon plasts ledig så skulle han ha sökt på en gång. För de första så jobbade han mycket bättre när han fick ha kvastflygning som en eltkion och om han skulle få spela wuidditch så skulle han säkert hja fått änu högre betyg i tvåan. Fast han har kommit på att han verkligen behlver en plats där snarast idag eller nu ju.

TraXy
PostPosted: Mon Apr 05, 2010 13:23
“Åh, där ser man. Då får vi hålla tummarna och se om ni kan tänkas komma med i uttagningen, Watson!” Han tuggar lite på ett av digestivekexen och funderar en stund. “Magiska Djur, Alkemi och Maskeringsmagi… då är frågan om ni skulle tycka bäst om Mytologi eller Talmagi. Är ni bra på att räkna och analysera och liknande? I så fall så passar nog Talmagi ganska bra. Om ni inte tycker att det är vidare värst roligt med siffror så är nog Mytologi bättre. Många spännande berättelser får man höra där i alla fall, och det är ju inte helt fel, eller vad säger ni?”

HenrikJ
PostPosted: Mon Apr 05, 2010 13:32
“Ja kanske det” instämnde Miles och tänkte ett kort tag. “Fast hur är det med spådomskonst, de värkar faktiskt intressant” sade Miles och tog ett kex till, undrar hur de skulle bli, han hade faktiskt tänk sig fyra ämnen, fast det kanske bara behövdes tre ämnen för honom, med tanke på att han inte gillade att räkna så mycket var nog inte talmagi så bra för honom och mytologi värkade inte heller vara så värst spännande, fast spådomskonst att se vad som händer kan vara spännande och den professorn värkade ganska roligt också tyckte Miles och gav professorn ett kort lende i väntan på att han skulle säga någonting då.

TraXy
“Spådomskonst!” utbrister den gamle läraren. Det hade han inte tänkt på alls, eftersom pojken till en början inte verkat särskilt intresserad av det. “Det är att man försöker förutse framtiden och liknande, Watson. Om det kan tänkas intressera er så kan det absolut vara värt att läsa, men om ni vill ha något mer jordnära är det kanske inte riktigt rätt. Ni kan ju alltid gå det och om det inte skulle passa så skulle ni ju alltid kunna byta.” Det var sällan eleverna bytte sina ämnen; ibland hoppade de av istället, men man kan ju inte hoppa av hur många ämnen som helst. “Nå,” säger han med ett leende. “Räcker det så eller är det något mer jag kan tänkas hjälpa er med, unge man?”

HenrikJ
PostPosted: Sun May 16, 2010 17:59
Aha de var alltså så spådomskonsten var och de skulle säkert vara värt att studera det, de skulle kunna bli roligt att ta reda på framtiden ju. “Tack professorn jag tror att jag nu har dem ämnena jag vill” sade Miles samtidigt som han tänkte efter ifall han borde berätta dem för professorn. “Ämnena jag tänker välja är alltså Alkemi, Maskeringsmagi, Skötsel och vård av magiska djur och Spådomskonst, tack för den hära stunden” sade Miles sedan och gick emot dörren, de hade verkligen varit trevligt och de hade gett honom dem ämnena som han nu skulle studera under dem närmaste åren, tänk vad roligt det skulle bli, Miles log glatt emot tanken och fortsatte att gå.

%d bloggers like this: