Gryffindor uppvaktar Kexhill på födelsedagen

leiya
PostPosted: Sun Sep 07, 2008 19:03
Det är middag i Stora Salen och de flesta eleverna på skolan verkar vara där vid den här tiden. Det är väl inte många elever som vet det, men idag är det faktiskt gryffindorarnas vägledare och eviga kakätaren Bexhills födelsedag. Några elever har dock lyckats ta del av den informationen, däribland Julie McFairyn. Tillsammans med Lynn, Elias och Kaitlin har hon dessutom planerat att uppmärksamma detta med en egenskriven kampsång för Gryffindor. Lagom in på efterrätten reser hon sig därför upp och ställer sig på bänken vilket får några nyfikna blickar att vändas mot henne. Julie känner sig lite nervös, men det släpper rätt snabbt och hon flinar mot Elias som nog inte sitter långt bort. Hon nickar mot Elias, Lynn och Kaitlin för att få dem att också resa på sig och under tiden riktar hon sitt trollspö mot sin hals och säger “Sonorus”. De överiga tre lär ju göra samma sak, men innan dess börjar Julie med att presentera deras lilla framförande. “Hallå?” Säger hon och det ekar genom Stora salen vilket får sorlet att lägga sig “Vi Gryffindorare tänker nu sjunga en sång till vår elevhemsföreståndare Bexhill som idag fyller år.” säger hon och en del fnitter och pekande hörs och syns i salen men Julie bryr sig inte nämnvärt. Efter en blick på de övriga som skall vara med och sjunga och väntat till de också kastat en Sonorus-förtrollning tar Julie ton och börjar sedan sjunga högt och klart.

“Gryffindor är mycket bra
Gryffindor är faktiskt riktigt modiga
Bexhill är vår hjälte och han ger oss alltid kex
När vi övar spiritism och örtlära

Slytherin är alltid falska
Hufflepuff är hela skolans papperskorg
Ravenclaw de tror de är så smarta, men ej
Gryffindor är hogwarts stora stolthet

Detta är till dig Flanigan
Hufflepuff de vinner inte nästa år
Nästa år så vinner vi för Gryffindor är bäst
Hufflepuffar äter vi till frukost”

LooneyLynn
PostPosted: Sun Sep 07, 2008 19:16
Lynn tycker det här ska bli kul. Hon har sin trollstav i handen och gör som Julie. Det är ju kanske lite konstig text, men det är bara kul. Lynn är bra på att sjunga, så det kommer inte låta helt hemskt.
“Gryffindor är mycket bra
Gryffindor är faktiskt riktigt modiga
Bexhill är vår hjälte och han ger oss alltid kex
När vi övar spiritism och örtlära.
Slytherin är alltid falska
Hufflepuff är hela skolans papperskorg
Ravenclaw de tror de är så smarta, men ej
Gryffindor är hogwarts stora stolthet
Detta är till dig Flanigan
Hufflepuff de vinner inte nästa år
Nästa år så vinner vi för Gryffindor är bäst
Hufflepuffar äter vi till frukost”, sjunger Lynn precis som dem andra.
Hon antar att det kommer hända något efter det här. Om det är bra eller dåligt vet hon inte än. Lynn hoppas ju på bra. Hon undrar vad hennes andra kompisar tycker om det här. Fast hon bryr sig inte om vad hennes kompisar tycker om det här sen. Bara de inte hatar henne så.

Sparrow
PostPosted: Sun Sep 07, 2008 19:32
Elias Woodrow, med det ljusa håret på ända, ställer sig upp när Julie gör det, och pekar även han trollstaven mot halsen. Med ett snabbt sonorus förstärker han rösten, men säger inget utan väntar bara på att de skall börja sjunga. Då sätter han igång och undrar om det börjar bli ett mönster det här eller. Det är andra gången han sjunger i stora salen, och tredje gången han sjunger för en lärare. Nu uppskattade väl Joany inte det speciellt mycket, men han orkar inte riktigt bry sig om vad den kossan tycker. Egentligen tycker han att Kakan är lite för gubbig för sitt eget bästa och har konstiga idéer om strafftjänst, men varför inte hjälpa till att dra uppmärksamheten till honom? Egentligen tror han väl inte att Gryffindor vinner, inte med tanke på att han har en del planerat under terminen, men man kan ju alltid låtsas, och han tror inte att Hufflepuff vinner heller.

Elyene
PostPosted: Sun Sep 07, 2008 20:22
Kaitlin som sitter bredvid Elias och Julie flinar mot dem båda och ställer sig upp. Julie kunde vara rätt festlig ibland nästan lika rolig som Elias fast hon går betydligt bättre ihop med killar än med tjejer. Även hon utför trollformeln och vänder sig mot lärarbordet. Det var lite mod i Julie trots allt hon hade inte sett henne som det förut. Det långa mörkblonda håret sitter ihopsamlat till en hästsvans och eftersom hon befinner sig i Stora Salen så har hon skoluniformen på sig. Inte för att de andra skulle ha några problem med att se vilket elevhem hon tillhörde. Hon vänder blicken upp mot professor Bexhill och blinkar mot honom. Texten var bra tyckte hon och den är riktigt påhittig allt som kunde vara roligt ville Kaitlin vara med på.

TraXy
PostPosted: Mon Sep 08, 2008 14:39
Texten har förmodligen spritts i sällskapsrummet och övats på Edward Sennet stämmer också in i den och sjunger för full hals. Sedan skulle han nog ge honom ett födelsedagskort också, som han hade ritat alldeles själv. Han hade funderat på att fråga om Cobb och Tai ville skriva under det också, men bestämt sig i sista stund för att de nog skulle tycka han var mesig, så han hade låtit bli.

Vid Hufflepuffarnas bord ser Chris och Sanjeev lite förnärmade ut över sångtexten, medan Slytherinarna har ganska roligt åt innehållet. Några funderar på att om de gjorde samma sak för Vellarvo så kanske han skulle låta bli att bestraffa hela elevhemmet så snart någon fick strafftjänst, men å andra sidan kanske han skulle ta det alldeles på fel sätt också? Kanske bäst att låta bli. Vid Ravenclawbordet tänker Zoe att det var en bra idé – något de borde göra när Sand fyllde år. Mal och Martin tittar på och ser sedan mot lärarbordet för att se hur både Kexhill och Flanigan reagerade.

Aurelius Bexhill själv, som nog aldrig tidigare blivit uppvaktad på sin födelsedag av eleverna, men gissar att det nog var Eddie som skvallrat för sina kamrater, rodnar lite och känner sig jättestolt över eleverna. Det fanns ju en del som var… tja, inte helt acceptabelt som text, med tanke på innehållet, men… det var ändå ganska speciellt att bli sjungd för på det där viset och han kan inte låta bli att vicka med fötterna i takt under bordet.

När sången är över ställer sig Eddie upp och ropar – han kan trots allt inte Sonorus än – ett glatt “Ett fyrfaldigt leve för professor Bexhill! Han leve! Hurra hurra hurra hurra!” och sedan försöker han få eleverna att applådera. Vid de andra borden så är det en del personer som stämmer in i hurrandet – de som går Spiritism, exempelvis, och en del lärare – och andra klappar. Bland dessa finns Chris, som ju faktiskt gillar gubben, och Zoe och Cindy som börjat läsa just Spiritism det här året.