Agatha Acton-Aldwych (bakgrund)

PostPosted: Thu Feb 05, 2009 8:43 pm
Personlig Assistent (till Alfonso Acton-Aldwych) på Trolldomsministeriet: Myndigheten för Trollkonstexaminering

Agatha Acton-Aldwych
Twelveheads, Cornwall

Ailbertram Acton-Aldwych och hans hustru Rowena hade vetat redan från början att deras dotter skulle bli något stort. Hur kunde hon inte bli något stort med gener som dessa? Acton-Aldwych, en av högstatusfamiljerna i den brittiska magivärlden, var väl ansedda i samhället. De satt på en avsevärd förmögenhet, vilket gjorde sitt till, givetvis, och det fanns förmodligen inte någon i släkten som inte bodde på en herrgård. De flesta bodde runtom i Cornwall och Devon – själva bodde just den här familjen väl dolda för mugglarögon inuti nationalparken Dartmoor.

När antagningsbeskedet levererats så var föräldrarna knappast förvånade. Inte Agatha heller, för den delen. Hon hade suttit och klippt sönder blommorna i sitt rum när det kom och hon hade inte ens tittat upp ifrån det hon höll på med när meddelandet lästes upp för henne. Klart att hon hade blivit intagen på Hogwarts!

Föräldrarnas betjänt – de släppte inte husalfen Puddy i närheten av henne sedan den gången hon försökt ta reda på om hundar tyckte att husalfer var goda – hade lämnat av henne och designerkofferten vid Hogwartsexpressen när hon skulle börja första årskursen, och då hade hon sett sig om med avsmak. Det var smutsigt och fullt av folk överallt, och det var inte alla som var av lika fin familj som henne själv. En del var onekligen smutsskallar, och hon skulle hellre sticka in Puddy i eldstaden än att röra vid en sådan. Det hade hon visserligen redan gjort. Stuckit in Puddy i eldstaden, alltså, inte rört vid en mugglare. Hon hade fått syn på en liten skalbagge som vandrade längs med perrongen och som hon trampade på och hon kände sig riktigt belåten när den krasade under hennes dyra skosula. Så hade hennes första år börjat, och på kvällen när det varit dags för sorteringsceremoni i Stora Salen hade hon placerats i Slytherin – ett elevhem som på den tiden hade föreståndats av hennes farbror Victor, som var en känd trolldrycksmakare.

Agathas föräldrar var ganska sympatiska, för att vara Acton-Aldwych, men det var ett stort fel med dem i både Agathas och resten av familjens ögon. De hade inte sorterats in i Slytherin. Att sorteras in där var en familjetradition, och att Ailbertram hamnat i Ravenclaw istället var en skymf mot familjen. Att Rowena, född Brendan-Synclair, inte heller gått i Slytherin var inte bra det heller, så släkten hade inte haft stora förhoppningar när Agatha föddes. Den lilla flickan med de ljust isblå ögonen och det långa, ljusblonda håret, som hon brukade ha uppsatt i en stram tofs, hade till släktens stora förtjusning redan tidigt visat sig vara en sann Acton-Aldwych, och det var inte svårt att se att se att hon skulle återuppta traditionen.

Agatha har alltid varit fäst vid sin fars syskon, mycket eftersom hon känner sig mer besläktad med dem än med föräldrarna. Farbror Victor hade lärt henne mycket om trolldrycker och gjort det till ett av hennes stora intressen (och ett av hennes bästa ämnen på skolan). Det hade varit synd att se honom lämna skolan och sin post som elevhemsföreståndare, för att ha sin kära farbror på den posten var inte utan fördelar. Särskilt inte när han samtidigt var en av dem som satt i skolstyrelsen för Hogwarts, och det med all rätt. Klart att deras släkt skulle vara representerad där! Faster Sororia arbetade på Ministeriet, på avdelningen för internationella magiska juristkontoret. Den Agatha stod allra närmast var dock farbror Alfonso, som hon förkunnat inför familjen att hon tänkte gifta sig med när hon var stor.

De flesta lov hade hon spenderat på Alfonsos herrgård i Twelveheads, Cornwall. Hon hade till och med fått ett eget rum där. Ett rum som skulle varit större och finare än det hon hade hemma, om det inte hade varit för det att det var Ailbertram som var den i särklass rikaste av syskonen. Hon hade alltid varit bortskämd av släktingarna, men det var Alfonso hon tyckte bäst om. Kanske var det för att de var oerhört lika varandra till utseendet, men till mångt och mycket även till sättet, och de hade dessutom inlett en relation med varandra några år tidigare, som de såg till att hålla tyst om. Dels för att släkten förmodligen skulle förskjuta dem om de kände till det, och dessutom var det naturligtvis inte socialt acceptabelt.

Föräldrarna var ganska tacksamma över att hon spenderade större delen av tiden hemifrån innan hon slutligen flyttade därifrån, eftersom de ganska tidigt lärt sig att när Agatha var på gott humör, då var det dags att söka igenom ägorna för att se vilka djur hon orsakat skada. En gång hade hon skrämt en häst så att den skenade och fastnade i ett taggtrådsstängsel. De var lite oroade över hennes grymma tendenser, men visste inte riktigt vad de skulle göra åt det, eftersom hon fick hemska vredesutbrott när de försökte sätta henne på plats. Det var helt enkelt bekvämast att låta henne vara hos Alfonso så mycket som hon önskade. På så sätt var både djur och husalf trygga. Efter att hon tagit sin FUTT-examen flyttade hon in hos honom. De skulle jobba ihop på Ministeriet, varför inte bo ihop? Med tanke på hur mycket tid de spenderat ihop under årens lopp och hur nära vänner de var så var det inte överdrivet konstigt enligt övriga familjen.

När hon började på Hogwarts var hon dryg, nonchalant, självgod, känslokall och riktigt fisförnäm, trots att hon bara var elva år gammal. Hon hade funnit en bästa vän i Heather Barnsley, fast efter några år hade de tröttnat på varandra och var snarare dödsfiender idag. I Ravenclawaren Laila Taletow hade hon hittat ett perfekt offer, och hade haft mycket roligt med att mobba henne. Tänk om det var på grund av henne som Laila Taletow slutat på skolan? Åh, så perfekt det hade varit!

I tvåan blev hon uttagen till platsen som slagman i Slytherins Quidditchlag, vilket hon hade tagit på största allvar. Så till den grad att hon några år senare utsetts till kapten, vilket hon tog på ännu större allvar. Det gav henne en chans att få utlopp för vissa sadistiska tendenser, och det var ju aldrig fel – tyckte hon. Slagman var ju den perfekta positionen för någon av hennes lynne.

I femman hade hon utsetts till prefekt av professor Vellarvo, som såg någon sorts potential i henne. Den potential hon såg i sig själv på den tiden hade varit att vilja bli Trolldomsminister. Under senare år var den snarare att arbeta som examinatör eller liknande, för med tanke på att Alfonso var Överexaminatör på Myndigheten för Trollkonstexaminering så hade hon garanterat ett jobb där när hon gått ur sjuan – vilket visade sig stämma. Hon hade mycket riktigt ett jobb som väntade på henne där. Om hon skulle bli examinatör fick hon utbildas till det, annars var vilket jobb som helst bra. Så länge hon kunde vara nära honom.

Nu har hon slutat skolan och börjat sin karrär på Ministeriet, och hon var fortfarande en grym och rent utav elak person som älskar att göra livet surt för andra på ett eller annat sätt. Manipulera dem, leka med dem, utnyttja dem för sitt eget bästa, eller bara för sitt eget höga nöjes skull. Hon hade redan varit sexuellt aktiv i flera år – först med en något äldre Slytherinpojke som hon varit ihop med ett tag, sedan hade hon haft ett hemligt förhållande med en lärare som tyvärr inte fanns kvar på skolan. Det finns inte mycket som skrämmer henne – mest eftersom det brukar vara hennes jobb att skrämma andra – men om det skulle råka komma ut vem hennes nuvarande pojkvän är så skulle det vara förödande för dem bägge två, men ännu mer för honom. Något hon verkligen inte vill uppleva. Det ingick inte i hennes planer inför framtiden.

%d bloggers like this: